Familjeekonomi Nästan var tredje ensamstående förälder med låg inkomst har det senaste halvåret haft svårigheter att äta sig mätta, och betala för boendekostnader. Sex av tio är oroliga för sin försörjning de kommande sex månaderna. Det visar en ny undersökning på uppdrag av Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset.
Den ekonomiska pressen på barnfamiljer med låga inkomster ökar. Det visar en ny undersökning av Verian, som gjorts på uppdrag av Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset. Rapporten presenterades på en pressträff under tisdagen. Samtidigt som undersökningen pekar på en ljusning för barnfamiljer generellt, uppger allt fler familjer med låga inkomster att det blir svårare att få ekonomin att gå ihop.
– Den här rapporten visar på den ekonomiska ojämlikheten som finns i vårt samhälle. Den har funnits en längre tid, men nu sticker det iväg. Nu har vi ett samhälle som subventionerar det ägda boendet i form av ökade rot- och ränteavdrag. Det hyrda boendet får inte ta del av någonting. Vi möter barnfamiljer som måste flytta för att hyran är för dyr, och redan trångbodda tvingas bo ännu trängre, säger Marie Linder, ordförande för Hyresgästföreningen.
I undersökningen uppger 29 procent av de ensamstående föräldrarna, med inkomst under 30 000 kronor i månaden, att de haft svårigheter med att äta sig mätta under de senaste sex månaderna. En ökning med 9 procent jämfört med 2024. 27 procent uppger att de haft svårt att betala räkningar kopplade till boendet, som hyra och bolån.
Nästan tre av tio har blivit betalningsskyldiga det senaste halvåret på grund av att de missat betala en räkning. Och 44 procent har behövt låna pengar.
60 procent av de ensamstående föräldrarna är oroliga över sin försörjning de kommande sex månaderna. En ökning från 2024, då 54 procent uppgav att de oroade sig. Bland barnfamiljer generellt ser vi samtidigt en minskad oro över försörjningen.
Fler söker hjälp
Att det blivit tuffare för barnfamiljerna med låga inkomster märks även i organisationernas verksamheter. På två år har Majblommans ekonomiska stöd till barn ökat med 12 miljoner kronor. På Röda Korsets hus runt om i landet har besöken ökat från 33 300 till 50 800 på ett år. Och andelen som söker hjälp med mat har stigit från 53 till 82 procent.
Åsa Regnér, generalsekreterare på Rädda Barnen, säger att många av föräldrarna arbetar, ibland även heltid, men uppger att de tjänar för lite för att få ekonomin att gå ihop.
– Kvinnor och män ska kunna leva på sin lön. Många ensamstående mammor jobbar inom äldre- eller barnomsorg, eller handeln. De tar hand om våra barn och föräldrar och servar oss i mataffären, men kan själva inte försörja sina barn. Ska det vara så i Sverige?, undrar hon.
Vad blir de samhälleliga konsekvenserna av den ekonomiska ojämlikheten, skulle du säga?
– Stora ekonomiska skillnader drar isär ett samhälle, och jag tror att i tider när vi pratar mycket om yttre hot mot ett land är det viktigt att man skapar sammanhållning. Det är viktigt att vi investerar i barnen och visar att de är viktiga i framtiden för samhället. De signalerna behövs. Därför tycker vi att barnbidraget behöver höjas och räknas upp med kostnadsutvecklingen. Det har inte höjts sedan 2018, säger Åsa Regnér.
Enligt organisationerna bakom rapporten skulle barnbidraget, om det indexerats, ligga på 1 600 kronor i dag i stället för 1 250 kronor.
Extra bostadsbidrag slopas
Marie Linder på Hyresgästföreningen är särskilt kritisk mot att politiken inte heller gjort något på flera år för att förbättra bostadsbidraget. Varken höjt boendekostnadsgränsen, som ligger på 1997 års nivåer trots att hyrorna mer än fördubblats sedan dess, eller inkomstgränsen vilket innebär att allt färre får ta del av bidraget.
Men det allvarligaste just nu, påpekar Marie Linder, är att det tillfälliga extra bostadsbidraget avskaffas efter 30 juni i år. Dagens Arena har tidigare i veckan berättat om hur detta innebär 1 400 kronor mindre i månaden för ensamstående mamman Alexandra Salafranca.
– Det här bidraget omfattar ungefär 100 000 barnfamiljer. Det är klart att det kommer att påverka dem. Det här var kanske den tusenlappen som gjorde att man klarade av de sista dagarna i månaden. Det behöver inte vara så här, det går att förändra med politiska beslut, säger Marie Linder.
”Handlar om prioriteringar”
Vidare kräver organisationerna att kollektivtrafiken blir avgiftsfri. Av de ensamstående föräldrarna med låga inkomster uppger 36 procent att de haft svårigheter att betala för kollektivtrafik. Åse Henell, generalsekreterare på Majblomman, menar att vi har transportfattigdom i Sverige i dag.
– Många barn och unga har inte råd att åka kollektivt till sina aktiviteter eller kompisar. Man kan inte ta sig runt i sitt närområde och ta del av samhället på samma villkor som andra barn, säger hon.
Majblomman har låtit forskningsinstitutet RISE räkna på vad det skulle kosta om man införde fri kollektivtrafik för alla barn mellan 12 och 18 år i Sverige. Det skulle enligt beräkningen kosta 591 miljoner kronor.
– Vi satte det i förhållande till hur mycket man minskat skatten på drivmedel bara under 2024. Det är 3,17 miljarder kronor. Så det handlar om prioriteringar, säger Åse Henell.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
