Migration Utan invandring skulle Sveriges BNP sjunka och vi skulle behöva höja pensionsålder och skatter ytterligare. Det slår en ny rapport från den fackliga tankesmedjan Katalys fast.
Det var hösten 2023 som regeringen och Sverigedemokraterna kom överens om att ge Konjunkturinstitutet (KI) och fem andra myndigheter i uppdrag att räkna på de ”ekonomiska nettoeffekterna av migrationen till Sverige under modern tid”.
– Det handlar om att man ska se vad invandringen har kostat för skattebetalarna, sa Mattias Bäckström Johansson, partisekreterare för Sverigedemokraterna till SVT då.
Myndigheterna ska göra en prognos utifrån olika scenarier om vilka ekonomiska effekter invandringen kan ha i framtiden. Skatteintäkter, bidrag och effekter på arbetsmarknaden är några av faktorerna som ska vägas in. Siffrorna ska presenteras i sommar.
Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia, är kritisk mot den metod myndigheterna ska använda. I en rapport för den fackliga tankesmedjan Katalys föregriper han myndigheternas beräkningar och visar på att det inte går att förutsätta att invandring innebär en kostnad genom att titta på in- och utbetalningar till offentliga sektorn.
Låginkomsttagare betalar in minst skatt till den offentliga sektorn, eftersom de tjänar mindre, och utrikes födda är överrepresenterade hos gruppen, påpekar Tony Johansson.
– Det är närmast bisarrt. De ser ut som kostnader bara för att de betalar mindre skatt. Men en person som jobbar på ett äldreboende kan aldrig ses som en kostnad för samhället bara för att man ställer upp ekvationen på ett visst sätt, säger Tony Johansson.
Gynnar tillväxt
I rapporten tittar han i stället på de tillväxteffekter migrationen haft i Sverige. I början av 2000-talet kom en prognos som visade på att tillväxten skulle ha varit lägre i dag, om befolkningstakten i Sverige fortsatte som den såg ut då. Men på grund av att Sverige blev ett invandringsland förändrades tillväxtförutsättningarna och det blev högre tillväxt och levnadsstandard, framhåller Tony Johansson.
– Den högre tillväxten beror på att befolkningen föryngras jämfört med utan invandring. Det gynnar tillväxten och vår levnadsstandard. Eftersom den inrikes födda befolkningen i Sverige är åldrande innebär det att färre arbetar och att BNP trycks ned utan invandringen.
Tony Johansson vill med rapporten visa på vinsterna med invandring. Den ena är att tillväxten ökar genom att fler kan arbeta. Den andra vinsten handlar om kompetensförsörjningen till offentlig sektor. Tony Johansson påpekar att vi har stora problem i Sverige att få fram arbetskraft till den, samtidigt som vi har stora pensionsavgångar framför oss och ett växande behov av inte minst äldreomsorg.
– Utrikes födda står helt och hållet för tillväxten av arbetskraften de kommande tio åren. De är helt avgörande. Utan dem skulle vi behövt höja pensionsåldern och skatterna ytterligare, för att kunna få till arbetskraften och finansiera offentlig sektor, säger han.
Stram invandring skadar
Den tredje vinsten är korrelerad med produktionstillväxten i landet, med ökad handel och ökad innovationsgrad.
– Samhällen som är mer öppna för migration blir öppna för nya idéer. Det gynnar teknologisk utveckling som i sin tur gynnar konkurrenskraft och höjer levnadsstandarden i Sverige, säger Tony Johansson.
Han anser att vi måste ha en mer öppen migrationspolitik än vi haft de senaste tio åren. Stram invandring skadar långsiktig tillväxt och levnadsstandard, menar han. Att det nu utvisas arbetande människor, på grund av avskaffat spårbyte och höjt lönegolv, kommer att få negativa effekter för både offentliga och privata aktörer.
– Det handlar om människor som arbetar som utvisas på grund av principen att vi inte ska ha många invandrare här. Men de jobbar i offentlig sektor och gör nytta varje dag. Det är viktigare för samhället och oss alla än den principen, säger Tony Johansson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
