nyhet Den relativa inkomstskillnaden mellan samhällets toppar och industriarbetare var högre under 2020 än någonsin tidigare, enligt ny rapport från LO. – Alla förstår att detta är orimligt, säger Susanna Gideonsson.
LO har sedan 1950 fört statistik över de relativa skillnaderna i inkomster mellan den grupp man benämnt som makteliten och vanliga industriarbetare. I rapporten Makteliten – slår rekord trots pandemin som publicerades under onsdagsmorgonen framgår att den genomsnittliga inkomsten för makteliten under 2020 motsvarade 21,1 industriarbetarlöner för samma år.
Jämför man istället maktelitens inkomster med inkomsterna tillhörande de arbetaryrken som erhåller lägst lön blir dock siffran betydligt högre. Till exempel motsvarar maktelitens genomsnittliga inkomst 28,2 städarlöner respektive 28 taxiförarlöner.
LO:s ordförande Susanna Gideonsson uttryckte under morgonens pressträff att hon var “riktigt förbannad” över utvecklingen. Mest anmärkningsvärt och även drivande för utvecklingen av maktelitens inkomster som helhet är den relativa inkomstökningen hos undergruppen den ekonomiska eliten, beståendes av näringslivstoppar, vars genomsnittliga inkomster under 2019 och 2020 motsvarade 60,2 respektive 64,8 industriarbetarlöner.
– Att den genomsnittliga inkomsten för en VD på ett svenskt storföretag nu motsvarar 65 industriarbetarlöner, det tycker vi är helt orättfärdigt. Alla förstår att detta är orimligt. Ingen kan vara värd så mycket i inkomst, säger Susanna Gideonsson när hon presenterar rapporten.
Anna Almquist som skrivit rapporten påpekar att det rör sig om ett noteringsrekord men att utvecklingen gått åt detta håll under lång tid, inte minst för gruppen den ekonomiska eliten.
– Inkomstskillnaderna har mer än fyrdubblats under det senaste decenniet och det har skett en extrem inkomstutveckling sedan 80-talet för den ekonomiska eliten. Det rör sig också om ett stort kliv mellan 2019 och 2020, menar Anna Almquist.
I dagens DN Debatt kommenterar Susanna Gideonsson och Anna Almquist rapportens innehåll ytterligare. Där påpekar de att det är anmärkningsvärt att utvecklingen ser ut som den gör då man under våren 2020, när pandemin slog till med full kraft, var tvungen att pausa avtalsrörelsen mitt i dess slutspurt.
Detta resulterade i att vanligt folk avstod löneförhöjningar samtidigt som staten rullade ut sina omfattande stödprogram till näringslivet och storbolagen vars direktörer bevisligen fortsatte att öka sina inkomster.
– Vi tog ansvar och prolongerade våra avtal under våren 2020 för att företagen skulle klara sig. Samtidigt har staten pumpat ut miljarder kronor i stöd för att dessa skulle gå runt. Att man just det året tar ett jättekliv och belönar sig själv med oerhört stora inkomstökningar, det är rent av stötande, säger Susanna Gideonsson under morgonens pressträff och fortsätter:
–För att vi ska kunna motverka detta krävs det politik. Valet behöver, förutom ordning och reda, även handla om hur vi bygger ihop samhället igen. Ett första steg är att minska skillnaderna mellan eliten och vanligt folk. Och det gör vi genom ett rättvist skattesystem.
Ett mer rättvist skattesystem är också en del av lösningen som Susanna Gideonsson och Anna Almquist presenterar i dagens debattartikel. Detta menar de bör innehålla höjd kapitalskatt, rättviseskatt på årsinkomster över en miljon kronor samt arvskatt på stora arv.
Text: Oskar Göhlman
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
