Bostad Antalet hushåll som är berättigade bostadsbidraget har halverats på 25 år. Och nära hälften av hushållen som får det förväntas bli återbetalningsskyldiga, visar ny rapport från Hyresgästföreningen.
– Politiker borde verkligen haja till, det är helt otroliga siffror, säger Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg.
Sedan 90-talet har inkomsterna och hyrorna förändrats kraftigt. Samtidigt har inte inkomst- och boendekostnadsgränsen för bostadsbidraget följt med i utvecklingen. Fram till 1996 var gränserna indexerade men i dag krävs politiska beslut för att de ska hänga med inflation och löneutveckling. Några sådana beslut har inte tagits.
En ny rapport från Hyresgästföreningen visar på hur bostadsbidraget urholkats de senaste 25 åren. Från att drygt 8 procent av hushållen i Sverige fick bostadsbidrag 1997 fick knappt 4 procent av hushållen ta del av det 2022. Detta trots att behovet fortfarande är stort, framhäver Hyresgästföreningen.
– Vi kan konstatera att vi har en konstant minskning av bostadsbidragets funktion. Det var en gång ett instrument för att öka jämlikheten på bostadsmarknaden, för att de med lägre inkomst ska kunna efterfråga en dräglig bostad. Men bidraget har gradvis urholkats, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.
Kraftigt ökade hyror
Genomsnittshyran för en lägenhet på 59 kvadratmeter var år 1997 omkring 3 200 kronor, jämfört med 6 100 kronor 2022. Trots detta har boendekostnadsgränsen alltjämt legat kvar på 5 100 kronor. Detta innebär att hushållen med höga boendekostnader kompenseras mindre i dag.
I takt med att arbetsmarknaden blivit allt mer osäker, med till exempel fler tillfälliga anställningar, har antalet
återbetalningsskyldiga ökat. Nivån på bidraget baseras på uppskattad årsinkomst, men allt färre hushåll vet hur den ser ut och
Rapporten visar att så mycket som 37 procent av alla ensamhushåll med bostadsbidrag förväntas bli återbetalningsskyldiga, och hela 48 procent av alla sammanboende. Återbetalningskraven ligger på mellan 6 000 och 10 000 kronor.
Det slår hårt mot hushåll med ansträngd ekonomi, och riskerar även att leda till att hushållen sätts i en skuldfälla, säger Martin Hofverberg.
– Det höga antalet borde få politiker att verkligen haja till, det är helt otroliga siffror. Arbetsmarknaden har sett ut så här länge, och det är just de som behöver bostadsbidrag som har det mest osäkert på den. De kan inte alltid veta hur årsinkomsten ser ut.
Vill se en mer generös nivå
Förra året kom BUMS-utredningen, utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd. Den föreslår bland annat att bostadsbidraget inte ska baseras på framtida årsinkomster utan på historiska månadsuppgifter. Detta för att minska risken att bli återbetalningsskyldig.
Men varken den förra eller nuvarande regering har tagit tag i den. Martin Hofverberg menar att utredningens förslag inte är tillräckliga, men understryker att läget för hushållen är akut och att några av förslagen, som att gå från års- till månadsbasis, bör genomföras snabbt.
Vidare måste man se över bostadsbidraget överhuvudtaget, framhåller han. Hyresgästföreningen vill bland annat se höjda nivåer på det.
– Bostadsbidraget var starkare i en tid då vi hade en omfattande bostadspolitik med statliga subventioner till byggande, och boendekostnaderna var lägre. Nu när vi monterat ned den politiken har även bostadsbidraget blivit sämre. Vi hade en gång både konsumtionsstöd och produktionsstöd för nya bostäder, nu har vi monterat ned båda, säger Martin Hofverberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
