Ny rapport: Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän störst sedan 1930-talet

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän har växt för varje år sedan 2016. Nu är löneskillnaderna de största sedan 1930-talet, visar LO:s lönerapport.

Löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän har ökat varje år sedan 2016. Mellan 2020–2022 ökade lönerna mycket för tjänstemän i privat sektor, och innan dess var det stora ökningar bland tjänstemän i offentlig sektor i och med införandet av lärarlönelyftet 2016. 

För arbetare var medellönen förra året 29 300 kronor, och för en tjänsteman 45 100 kronor. Ett lönegap på 15 800 kronor, eller 54 procent. Det största sedan 1930-talet. Det visar LO:s lönerapport som släpptes i dag. 

– Först lade sig staten i och gav extra pengar till lärarnas löner. Och sedan, under pandemin, tog arbetarna ansvar för Sveriges ekonomi medan andra drog ifrån, främst privatanställda tjänstemän, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till tidningen Arbetet.

Under avtalsperioden 2020-2022 ökade medellönen för samtliga anställda med 8,1 procent. Men förra året när inflationen steg till 8,4 procent ökade medellönen endast med 2,7 procent för arbetare och 3,2 procent för tjänstemän. Reallönen minskade därför med 5,7 procent för arbetare och 5,2 procent för tjänstemän. 

Skillnader mellan män och kvinnor

Lönegapet mellan kvinnor och män låg förra året på 12 procent, enligt rapporten. Medan kvinnors medellön var 35 300 kronor var medellönen för män 39 600 kronor. Skillnaden mellan män och kvinnor var störst bland tjänstemän, med 19 procent. Bland arbetare var skillnaden 14 procent. 

Under avtalsperioden 2020–2022 ökade lönerna lite mer för män än för kvinnor. Lönegapet växte med 100 kronor bland arbetare och 400 kronor bland tjänstemän. Detta trots LO:s mål om att löneskillnaderna mellan könen ska minska. 

– Det går inte bra med det målet heller. Det är ett misslyckande, och vi måste diskutera hur vi kan bli bättre, säger Torbjörn Johansson till Arbetet.