Ekonomi Skulderna hos Kronofogden växer och överskuldsättning blir ett allt större problem i Sverige. Inte bara för individen utan också för samhället. Samtidigt blir antalet godkända ansökningar om skuldsanering allt färre. Detta visar en ny rapport från Arena Idé.
I dag är omkring 437 000 svenskar registrerade hos Kronofogden, vilket motsvarar 4,1 procent av befolkningen. Mellan 2010 och 2024 ökade den totala skuldsumman med 112 procent och i dag är den uppe på 137 miljarder kronor, 2,2 procent av Sveriges BNP.
Även om man tar hänsyn till inflationen har den reala skuldsumman ökat kraftigt. Det visar en ny rapport från tankesmedjan Arena Idé som presenterades på ett seminarium under tisdagsförmiddagen.
I rapporten undersöker två forskare i nationalekonomi, Paula Roth och Elin Molin, hur det svenska systemet, med en statlig myndighet som ansvarar för skuldindrivning och skuldsanering, fungerar.
Ett problem som lyfts fram är att det är väldigt få av de överskuldsatta som ansöker om skuldsanering i dag. Bara 7,3 procent av dem. Samtidigt har antalet godkända ansökningar sjunkit med 25 procent de senaste åren.
En obalans
Paula Roth menar att det finns en obalans i det svenska samhället. Samtidigt som vi har väldigt generös kreditgivning har vi en statlig myndighet med rigida regler kring skuldsanering. En myndighet som också driver in skulder till ett väldigt lågt pris.
– Det gör att människor hamnar i en helt omöjlig situation och är fast i överskuldsättning under väldigt lång tid. Det systemet som finns i dag med skuldsanering verkar inte riktigt räcka till, säger Paula Roth till Dagens Arena.
Hon framhåller att systemet är till för att hjälpa folk som varit skuldsatta under lång tid. I dag går dock skulderna för många upp väldigt snabbt, men eftersom de varit skuldsatta för kort tid är de inte berättigade skuldsanering. Överskuldsättning begränsar hushållens konsumtionsutrymme, vilket i sin tur leda till en förlängd lågkonjunktur, konstaterar forskarna.
– Någonting behöver hända så att det går snabbare att komma in och få hjälp. Vi ser att överskuldsättning leder till dels väldigt mycket ohälsa, både fysiskt och psykiskt, men också att folk jobbar mindre och det är också väldigt kostsamt för samhället, säger Paula.
Vill korta återbetalningsperioden
Rapportförfattarna lägger fram några reformförslag, bland annat om att fler ska beviljas skuldsanering i ett tidigare skede. Förslagen handlar också om att de som beviljas sanering ska ha starkare incitament att jobba. I dag går all inkomstökning till saneringen, vilket enligt forskarna minskar incitamenten att arbeta.
De föreslår också att man kortar skuldsaneringsperioden från fem till tre år.
– Det är något av det viktigaste, att sänka den här återbetalningsperioden så att man inte hamnar under extrem fattigdom under fem års tid. Många betalar inte heller tillbaka särskilt mycket under den här perioden, så det är bara fem år då man lever på existensminimum. Det är lättare att komma tillbaka efter en kortare period och bli ekonomiskt rehabiliterad, säger Paula Roth.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
