INTEGRATION Tiden som en person varit i Sverige och om den är född inom eller utanför Europa spelar stor roll, enligt en ny rapport. De som är utomeuropeiskt födda och har varit i Sverige i mindre än 10 år har sämre levnadsvillkor än de som är födda inom Europa eller har varit längre i Sverige.
Personer som är födda utanför Europa och har varit i Sverige i mindre än 10 år har både sämre ekonomi, svagare ställning på arbetsmarknaden, är mer trångbodda och får sämre utbildning. Det visar en ny rapport från SCB.
Framför allt så är det den ekonomiska utsattheten som sticker ut. Utomeuropeiskt födda som varit kort tid i Sverige har inte bara lägre disponibel inkomst utan den ökar också i långsammare takt, än för andra grupper. I genomsnitt har inkomsten ökat med 50 procent mellan 2000 och 2017, men bara med 30 procent för utomeuropeiskt födda med under 10 års vistelsetid. Jämför man med de som varit i Sverige 10 år eller längre har de samma inkomstutveckling som de som är födda inrikes.
I undersökningarna om levnadsförhållanden som görs varje år ställs frågan om man inom en månad kan få fram 12 000 kronor för att kunna betala för en oväntad utgift utan att låna eller be om hjälp. 20 procent svarar nej. Men det skiljer mellan födelselandsgrupper: dubbelt så många av de utlandsfödda som av de inrikes födda kan inte få fram 12 000 kronor. Bland de som varit i Sverige i mindre än 10 år svarar 70 procent nej och bland de som varit här i över 10 år svarar 40 procent nej.
Betydligt fler av de som varit i Sverige kort tid är trångbodda. Nästan var tredje person av dessa bor i en bostad med fler än två personer per sovrum. De som är utrikes födda och har varit i Sverige längre är inte alls lika trångbodda: här har bara var tionde samma bostadssituation. För de som är inrikes födda med minst en inrikes född förälder är andelen som bor så två procent.
När det kommer till utbildning har de som varit i Sverige kortast tid väsentligt lägre grundskolebetyg, ofta för att de inte gjort hela sin grundskoleutbildning i Sverige. Gruppens meritvärden från grundskolan har heller inte ökat ihop med snittet, utan varit på samma nivåer under hela 2000-talet. Det är en lägre andel, bara drygt 40 procent, som är behöriga till gymnasiet av de som är födda utanför Europa och har varit i Sverige mindre än 10 år. En färre av de i samma grupp som sedan går gymnasiet går också klart. Men de som får gymnasieexamen är lika benägna att läsa vidare, oavsett grupp.
I och med att få av de med kort vistelsetid har en gymnasieexamen, har de också en svagare ställning på arbetsmarknaden. I denna grupp förvärvsarbetar 33 procent av kvinnorna och 49 procent av männen. Jämfört med andra grupper har ungefär hälften så många ett förvärvsarbete. Det är också vanligare för den mest utsatta gruppen att ha en otrygg anställning, sakna inflytande över sitt arbete och vara orolig över att förlora det.
Men trots de socioekonomiska skillnaderna mellan födelselandsgrupperna är upplevt välbefinnande och hälsa väldigt lika. Oavsett grupp anger en tredjedel att de är mycket nöjda med livet. Det finns heller inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan de olika grupperna av inrikes och utrikes födda när det gäller delaktighet i samhället: 7 av 10 personer äldre än 16 år känner sig helt och hållet eller i hög utsträckning delaktiga i samhället, trots skillnaderna i valdeltagande.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
