Reportage I skuggan av coronakrisen har trycket ökat mot civilsamhälle och pro-demokratiska politiker i Hongkong. Förra veckan blev det känt att Kina nu kommer kringgå stadens parlament för att införa en allomfattande säkerhetslag. Oppositionen sätter nu hoppet till omvärlden.
Den sorgligaste dagen i Hongkongs historia. Så beskrev Tanya Chan, en av stadens parlamentsledamöter, torsdagen 21 maj. Då meddelade nämligen politikerna i Peking sin avsikt att påtvinga Hongkong en nationell säkerhetslag, utan att Chan och de andra medlemmarna i Hongkongs lagstiftande församling ges möjligheten att påverka innehållet.
Den kontroversiella lagen är bara det senaste steget i ett oroande led av nedslag mot Hongkongs civilsamhälle denna vår. 18 april arresterades 15 stycken av stadens mest kända pro-demokratiska aktivister och politiker i ett svep, med förevändningen att de närvarat vid olagliga demonstrationer under fjolåret. Det var det största antalet högt profilerade personer från Hongkongs demokratirörelse att arresteras på en och samma dag sedan de protester som skapade rubriker världen över startade förra sommaren.
Bland de arresterade fanns Jimmy Lai, som driver en av de sista regeringskritiska tidningarna i Hongkong, samt den tidigare parlamentsledamoten Leung Kwok-hung, även känd som “Long Hair”, då han ska ha lovat att inte klippa av sitt långa hårsvall innan Kinas regim ber om ursäkt för massakern vid Himmelska fridens torg.
Där fanns också den 81 år gamla Martin Lee, som sedan han grundade Hongkongs demokratiska parti 1994 ses som förrädare av Peking. Lee, som till yrket är advokat, var med och utarbetade Basic Law, den grundlag som infördes i Hongkong när staden 1997 överlämnades från Storbritannien till Kina. Enligt denna konstitution skulle Hongkongs livsstil förbli oförändrad de närmsta 50 åren.
Enligt devisen “ett land, två system”, garanterades staden ett stort mått av självstyre i alla frågor förutom utrikes- och försvarspolitik. Men på senare tid har Pekingregimen börjat naggat detta löfte i kanten. Samma vecka som ovanstående arresteringar ägde rum, utfärdade kinesiska myndigheter ett par väl valda varningar till Hongkongs politiker.
Till att börja med så beskylldes delar av stadens parlament för att ägna sig åt sabotage genom fördröjning, med anledning av ett dödläge gällande ordförandeposten i den kommitté som anordnar omröstningar av lagförslag. Att inte samarbeta med regeringen utgör “blasfemi” mot en lagstiftares plikter, lät Kinas statsråd veta i ett ilsket uttalande.
Stärkta av uppmaningarna skred de av parlamentets ledamöter som är trogna Peking till verket. Trekvart innan ett sammanträde 18 maj tog sin början, satte sig en av dem på ordförandestolen omgiven av ett dussintal säkerhetsvakter med svarta kostymer och handskar. Då protester ledde till handgemäng bar dessa vakter helt enkelt ut ett dussintal pro-demokratiska ledamöter från salen.
Medan de utvisade parlamentarikerna bankade på de låsta dörrarna, höll de kvarvarande en omröstning där Pekings favorit Starry Lee utsågs till kommittéordförande. Under hennes ledning kommer parlamentet främst prioritera godkännandet av ett lagförslag som gör det straffbart med upp till tre års fängelse att visa bristande respekt mot Kinas nationalsång.
Säkerhetslag genom dekret
Men detta är ändå bara en bagatell jämfört med införandet av den nationella säkerhetslag som Kinas högsta representationskontor i Hongkong återigen krävde förra månaden. Enligt den omtalade artikel 23 i Basic Law, ska stadens myndigheter på egen hand införa en sådan lag för att kriminalisera landsförräderi, uppvigling och omstörtande verksamhet.
Motståndet mot vagt formulerade potentiella gummiparagrafer som dessa har dock varit stort såväl bland befolkningen som i parlamentet. Något som märktes tydligt redan år 2003, då en halv miljon av stadens invånare gick man ur huse för att protestera mot myndigheternas försök att aktivera artikel 23. Istället fick lagförslaget läggas på hyllan , samtidigt som stadens regeringschef Tung Che-hwaa tvingades avgå i förtid.
Men denna gång är det allvar. För vid inledningen av Kinas nationella folkkongress årliga sammanträde förra veckan, så tydliggjordes att Peking har tappat tålamodet. Hongkongs parlament ska nu kringgås och den nationella säkerhetslagen införas via dekret. Lagförslaget, som med största säkerhet kommer godkännas av nationella folkkongressens ständiga utskott i slutet av juni, består av en inledning och sju stycken punkter.
– Detta kommer göra mitt arbete omöjligt, säger Wong Yik-mo till Dagens Arena.
Han är ansvarig för Europa inom Demosistos internationella avdelning, partiet som leds av den kända aktivisten Joshua Wong, och sammankallade även många av fjolårets protester genom sin roll i organisationen Civil Human Rights Front.
Wong Yik-mo framhåller att den andra punkten i den nationella säkerhetslagen bannlyser all inblandning i Hongkongs så kallade inre angelägenheter av “utländska eller externa aktörer”. Han menar att definitionen är så otydlig att lagen kan användas för att brottsstämpla all kommunikation med utländska politiker eller organisationer för ett parti som Demosisto.
Breda brottsrubriceringar har länge använts för att sätta dit civilsamhälle och aktivister i Kina. Nu fruktar Wong att den nya säkerhetslagen kan klassa regeringskritiska protester i Hongkong som separatism, och uttrycker särskild oro för att punkt nummer sex nämner vikten av att bekämpa terrorism. Demonstranter i Hongkong har tidigare i värsta fall kunnat dömas för deltagande i upplopp. Att lagföras som terrorist kan givetvis få mycket allvarligare följder.
Allra mest alarmerande framstår dock punkt nummer fyra, som ger Kinas säkerhetstjänst rätt att sätta upp kontor i staden. Kinesiska säkerhetsagenters förbud att verka i Hongkong har varit en absolut förutsättning för “ett land, två system”. Nu anses deras närvaro nödvändig för att, som formuleringen lyder, slå vakt om den nationella säkerheten i enighet med lagen.
Protester, tårgas och arresteringar på nytt
I samband med förra månadens arrestering, berättade Martin Lee hur det när han i mitten av 1980-talet arbetade med Basic Law existerade en hög grad av ömsesidigt förtroende mellan Hongkong och kinesiska. Så är inte längre fallet. Förvisso ebbade fjolårets omfattande proteströrelse ut under början av 2020. Detta hade dock delvis att göra med myndigheternas förbud mot folksamlingar på mer än tre personer med anledning av covid-19.
Trots fortsatta förbud, så samlades hundratals aktivister i varuhus för att stämma in i sånger och slogans efter tillslaget mot de profilerade aktivisterna i mitten av april. Första maj kastades återigen brandbomber mot polis. Helgen efter, 10 maj, arresterades 230 personer och 18 togs till sjukhus då nya protester i varuhus spillde över på gatorna. Och nu i helgen – efter att den nationella säkerhetslagen kommit på tal – genomfördes ytterligare hundratals arresteringar samtidigt som det välbekanta doften av tårgas på nytt bredde ut sig mellan stadens skyskrapor för första gången sedan coronakrisens början.
Frågan på allas läppar är huruvida kaoset och våldsamheterna från förra årets proteströrelse nu kommer återupprepas. Wong Yik-mo menar dock att många som befinner sig i vad han kalla frontlinjen har lagt märke till att leden tunnats ut och frågar sig var alla aktivister håller hus.
– Det är inte troligt att protesterna kommer bli lika stora som tidigare. Många demonstranter är under utredning eller släppta mot borgen, och kan inte återvända till frontlinjen, menar Wong.
Han säger vidare att många, inklusive flera av hans vänner, skadades allvarligt i fjol och frågar retoriskt hur man kan förväntas ge sig ut och demonstrera igen om man är skadad. Wong gör – halvt på skämt, halvt på allvar – en dramatisk jämförelse med en krigssituation:
– Det har varit ett krig. Polis har slagits mot oss som under ett krigsspel och behandlat oss som fiender. Vi har förlorat 8 000 trupper, de är beväpnade och har inte förlorat någon.
Wong syftar på antalet demonstranter som arresterades under fjolårets proteströrelse. Han säger sedan, på fullt allvar, att polisens strategi är att skada och skrämma den yngre generationen. Att tillfoga sin fiende skador som gör att den inte kan kämpa på nytt.
Det till synes stundtals mycket brutala agerandet från polisens sida i fjol resulterade i att en oberoende utredning av polisvåldet blev det kanske allra främsta av proteströrelsens fem krav. I mitten av maj släpptes så en 999 sidor lång rapport på ämnet. Där fastslogs dock att polisen agerat inom ramarna för sina befogenheter, även om ett visst utrymme för förbättring sades finnas. Samtidigt fördömdes demonstranternas våldsamheter och spridning av propaganda.
För många kom resultatet inte som någon överraskning, med tanke på att rapporten sammanställdes av Independent Police Complaints Council i Hongkong, ett råd som saknar utredande befogenheter och inte ens har rätt att tillkalla vittnen. Trots fjolårets orgie av våldsamheter har inte en enda polis har förlorat sitt jobb; istället har myndigheternas genom denna rapport framkallat ytterligare ilska i frågan.
En fråga om timing
Enligt Wang Chen, vice ordförande för Kinas nationella folkkongress, är säkerhetslagen nödvändig för att hindra och straffa utländska aktörer som infiltrerar Hongkong och utnyttjar staden för att separatistiska eller andra aktiviteter som skadar Kina. Fjolårets proteströrelse togs i Peking – med rätt eller orätt – som ett kvitto på att Hongkong behöver hjälp att hantera hot mot såväl stadens egna säkerhet som Kinas nationella suveränitet.
Det är också önskvärt från Kinas håll att implementera lagen innan det parlamentsval som äger rum i Hongkong i september. I fjolårets lokalval lyckades pro-demokratiska kandidater vinna 17 av 18 distrikt. Det är därför sannolikt att de även lyckas kamma hem en majoritet av platserna i den lagstiftande församlingen i höst, vilket skulle göra det ännu svårare att driva genom en nationell säkerhetslag den vägen. Nu varnar Wong Yik-mo för att lagen istället kan utnyttjas i syfte att diskvalificera kandidater som inte faller etablissemanget på läppen.
Coronakrisen pekas ut som ytterligare en faktor för Pekings drastiska och vågade åtgärd. Då utländska regeringar och medier är upptagna på annat håll, blev reaktionerna på massarresteringarna i mitten av april förvånansvärt tama. Att Kina verkar har kommit ur krisen tidigare och starkare än många länder i väst stärker sannolikt självförtroendet ytterligare.
Det är inte bara pro-demokratiska aktivister som riskerar drabbas av den nationella säkerhetslagen. Hongkong har länge varit en slags fristad för allt från arbetsrätt till skydd för migranter eller LGBT på ett vis som vore otänkbart i Kina. Journalister, dissidenter och icke-statliga organisationer av olika slag har här länge kunnat verka och framföra kritik mot myndigheterna relativt fritt. Men snart kan det vara slut på detta, då den nya lagen överskrider de rättigheter som garanteras i Basic Law.
Denna insikt har heller inte förbigått stadens invånare. NordVPN, ett företag som tillhandahåller mjukvara för anonyma internetuppkopplingar, uppgav att deras app hade 120 gånger fler nedladdningar under torsdagen jämfört med dagen innan. Konkurrenten Surfshark noterade i helgen en försäljningsökning med 700 procent i Hongkong. Ett fritt internet kan inte längre tas för givet av stadens invånare. Något som bekräftades då statliga kinesiska tidningen Global Times i helgen pekade ut mediemogulen Jimmy Lais twittrande som omstörtande verksamhet.
Rådande omständigheter lämnar inte mycket handlingsutrymme åt stadens aktivister, konstaterar Wong Yik-mo. Då myndigheterna “har kontroll över gatorna”, satsar civilsamhället nu istället på ekonomiska åtgärder och stöd utifrån.
Wong berättar om “gul ekonomi”, som går ut på att stödja restauranger eller andra näringsidkare som i sin tur stödjer stadens demokratirörelse. Men för att konsekvenserna ska bli kännbara för Kina krävs internationella påtryckningar. Här tror Wong att Sverige har en viktig roll att spela:
– Jag har alltid fått större gehör från Sverige än andra europeiska länder då jag sökt stöd för åtgärder mot Kina, säger Wong, som rest till flera länder i Europa i detta syfte.
Han framhåller hur många svenska kommuner avslutat samarbetsavtal med kinesiska städer, och att alla Konfuciusinstitut stängt i Sverige. Han hoppas att flera länder kan följa dessa exempel.
– Till och med en hund hoppar över väggen om situationen blir riktigt allvarlig, säger Wong i ett halvdant försök att översätta ett lokalt ordstäv.
För att förklara innebörden säger han att omvärlden inte har vågat testa Kina, och att det därför är oklart hur regimen skulle agera om den verkligen utsattes för press. Det enda som är solklart är att Peking inte räds att fortsätta flytta fram sina positioner om man får hållas utan konsekvenser.
Text: Jojje Olsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
