Bostadsrenoveringar Hyresgäster som fått sina bostäder renoverade upplever en försämrad psykisk hälsa. Det framkommer i en ny studie från Uppsala universitet.
Hos de hyresgäster som bott i området under tiden för renovering var den psykiska ohälsan större än hos nyinflyttade hyresgäster. Det visar en examensuppsats av psykologen Viktor Mauritz vid Uppsala universitet.
Studien består av en enkätundersökning. Den delades ut till 1000 personer och besvarades av 164 hyresgäster bosatta i Uppsala-stadsdelarna Kvarngärdet och Gränby där man gjort omfattande renoveringar. Som följd av renoveringarna höjdes hyrorna kraftigt, i vissa fall med 60 procent. Enkätundersökningen visar att hyresgäster som fått sin bostad renoverad upplever en försämrad psykisk ohälsa efter renoveringen. Dessutom visar undersökningen att den pyskiska ohälsan var större hos hyresgäster som bott i bostaden under tiden för renovering än hos nyinflyttade hyresgäster – oavsett socioekonomisk bakgrund.
– De som flyttade in var i högre grad yngre, hade högre inkomst och var mer högutbildade. Men även efter att de sociodemografiska variablerna hade justerats kvarstod sambandet mellan psykisk ohälsa och renovering, säger Viktor Mauritz.
Inom miljöpsykologin används begreppet platsanknytning för att beskriva meningsfulla band mellan människor och platser. Begreppet kan bland annat innehålla identifikation, gemenskap med grannar, eller vilken kontroll man upplever ha över sitt boende. Undersökningen visar att en renoveringsprocess kan leda till att hyresgäster knyter an till sina bostäder, men även till bostadsområdet, i mindre utsträckning. Renoveringar kan leda till minskad platsanknytning, som kan leda till en upplevelse av instabilitet och otrygghet.
– I allmänhet så upplevde folk renoveringarna negativt, särskilt de som hade en hög platsanknytning från början, säger Viktor Mauritz.
Susanna Skogsberg är förbundsjurist på Hyresgästföreningen och sitter med som expert i en statlig utredning som bland annat ska se över hyresgästens möjlighet att påverka renoveringar av bostaden.
– Att ett hem ska bli föremål för en större ombyggnad skapar alltid oro. Man undrar vad som kommer ske, hur lång tid tar det, och framförallt, har jag råd att bo kvar?
Susanna Skogsberg vill därför att hyresgäster exempelvis ska kunna säga nej till stora renoveringar.
– Alla förstår att det är viktigt att göra renoveringar, det behöver underhållas och vi ska ha en bra lägenhetsstandard. Men däremot är det viktigt att hyresgästen kan säga nej när man gör åtgärder som innebär särskilt stora höjningar.
Omfattade renoveringar påverkar inte bara den psykiska hälsan, det leder också till att människor tvingas flytta från sina hem. I en ny rapport som Hyresgästföreningen i Göteborg tagit fram riskerar var tredje hyresgäst att flytta om hyran höjs med 50 procent efter ombyggnation. Av rapporten framgår att hyrorna i Göteborgsområdet i genomsnitt höjdes med 52 procent mellan 2013 och 2015.
– Att så många är oroliga över att kunna bo kvar och får stora problem med sin ekonomiska situation efter en renovering var värre än jag vågat föreställa mig, säger Anna Lönn Lundbäck, regionchef för Hyresgästföreningen i västra Sverige, till SVD Näringsliv.
Psykologen Viktor Mauritz önskar att beslutsfattare i framtiden tar en större hänsyn till boendes upplevelser och den psykiska påverkan renoveringar verkar innebära.
– Man vill gärna se ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Dessa presenteras som kompletterande perspektiv men man kan snarare ana en konflikt mellan de två perspektiven. Den ekonomiska hållbarheten verkar ha en större tyngd i de verkliga konkreta processer som vi ser i dag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
