jobbskatteavdrag Det svenska jobbskatteavdragets effekter har varit svåra att utvärdera, men studier på utländska exempel har pekat på att liknande avdrag har skapat fler jobb. Nu kommer ny forskning som visar på viktiga brister i tidigare studier.
Studier gjorda på jobbskatteavdrag i USA och Storbritannien har tagits till intäkt för att avdraget gör att fler börjar arbeta som inte gjorde det innan. »Alliansens jobbskatteavdrag visade att sänkt skatt kan sätta fler i arbete vilket kan ge högre offentliga intäkter« skrev DN:s ledarskribent Erik Helmersson så sent som förra veckan. Lars Calmfors är en inflytelserik forskare som tidigare har framhållit att forskningen pekar på att jobbskatteavdrag har önskad effekt.
De studier som visar att jobbskatteavdraget har skapat fler jobb har gällt avdrag som riktat sig specifikt till ensamstående föräldrar.
Men nu verkar det som att de positiva resultaten kan kullkastas. Den danske professorn Henrik Kleven, verksam vid Princeton University, har gått igenom de studier som har visat att jobbskatteavdraget har lett till fler jobb. Sina resultat presenterade han nyligen vid den årliga konferensen International institute of public finance (IIPF), i Tampere, Finland dit han var inbjuden som huvudtalare.
– Henrik har gått tillbaka till de studier som kom för några år sedan, och vad han visar är att det framförallt är ett av jobbskatteavdragen i USA som har styrt resultaten, det är där man har sett de stora effekterna. Han menar att det är oklart om det verkligen var jobbskatteavdraget som skapade de här effekterna, säger Eva Mörk, professor i nationalekonomi som lyssnade på Henriks presentation.
Eva Mörk är också en av de forskare som för några år sedan försökte utvärdera det svenska jobbskatteavdraget för IFAU:s räkning, och hon har följt den forskning som har gjorts på området. De studier som hittills har presenterats gäller främst en reform i USA som infördes i början av 1990-talet och en liknande reform i Storbritannien.
– De här studierna har visat att ensamstående kvinnor går från att inte jobba till att börja jobba. De som redan hade ett arbete förändrade däremot inte sina beteenden. De här resultaten har hittills varit konsensus, och de stämmer med nationalekonomisk teori, säger Eva Mörk.
Hans föreläsning får en att ifrågasätta de tidigare rönen på området.
Men när Henrik Kleven nu har gått tillbaka och granskat de här studierna kan han visa på flera andra reformer som genomfördes samtidigt som jobbskatteavdraget, och vars möjliga effekter på arbetsutbudet man inte tagit hänsyn till i studierna. Exempelvis genomfördes flera välfärdsreformer på delstatsnivå i USA parallellt med jobbskatteavdraget för ensamstående föräldrar under början av 1990-talet.
– De som borde ha påverkats mest av reformerna var inte den grupp som förändrade beteendet mest. Och andra jobbskatteavdrag som genomfördes senare i USA har inte gett samma effekter som det första, säger Eva Mörk om Henrik Klevens resultat.
Senare jobbskatteavdrag som har genomförts i USA har också nästan alltid riktat sig till ensamstående föräldrar, men de har varierat i storlek och till utformningen.
– Hans föreläsning på den här konferensen får en att ifrågasätta de tidigare rönen på området.
Visar det här att de studier som har gjorts tidigare inte håller vetenskapligt?
– Det är svårt att säga att det här har gjort att de tidigare studierna är felaktiga. Jag tycker att det är väldigt intressanta resultat som kommer fram nu, och det är en naturlig del i forskningen att med tidsperspektiv kommer nya fakta fram, säger Eva Mörk.
Det svenska jobbskatteavdraget har av flera skäl varit svårt att utvärdera. Att det riktar sig till alla som arbetar gör att det inte finns någon jämförelsegrupp att studera, och då är det svårt att veta om sysselsättningseffekter beror på jobbskatteavdraget eller om det har andra orsaker.
– Vi försökte därför jämföra olika kommuner med olika skattesatser. Men det vi kom fram till var att det fanns så många andra trender och reformer som skedde samtidigt, att det inte gick att utvärdera. Det blev för svårt att ta hänsyn till alla variationer, säger Eva Mörk.
En svensk studie som visar på positiva effekter av det svenska jobbskatteavdraget har dock gjorts, men den handlar bara om personer som är 65 år eller äldre. Den visar att fler män över 65 år arbetade med ett jobbskatteavdrag, än vad de gjorde utan. För kvinnor fanns ingen effekt, förutom vad gäller egenföretagare. Men det jobbskatteavdraget för personer över 65 år infördes samtidigt som arbetsgivaravgiften sänktes för samma målgrupp. Med det i beräkningen blir resultaten mindre markanta, ansåg Lars Calmfors
Dagens Arena har sökt Henrik Kleven själv för en intervju, men inte lyckats få till det hittills. Hans forskningsresultat finns ännu inte publicerade.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
