Nya förslag för att bekämpa arbetslivskriminaliteten

Arbetsmarknad Vad kan samhället göra för att komma åt arbetslivskriminaliteten? Den frågan diskuterades på ett seminarium i LO-borgen på onsdagen. Det med anledning av Delegationen mot arbetslivskriminalitets slutrapport som presenterades för regeringen i förra veckan. 

I sitt arbete har Delegationen mot arbetslivskriminalitet särskilt fokuserat på branscher med hög risk för arbetslivskriminalitet. Det handlar om bygg, restaurang, transport, kroppsvård, städ och säsongsanställningar inom delar av de gröna näringarna (som till exempel bärplockare). Men det är inte de enda branscher som drabbas av arbetslivskriminalitet.

Enligt Ola Pettersson, ordförande för Delegationen mot arbetslivskriminalitet förekommer den här typen av kriminalitet inom alla personalintensiva näringar där det är lägre krav på utbildning.  

– Det här är en viktig inkomstkälla för aktörer inom organiserad brottslighet och vi har ingen anledning att tro att de enbart håller sig till en bransch, sa Pettersson på seminariet. 

Förslag på åtgärder

Delegationen har presenterat flera konkreta förslag på åtgärder för att försöka komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten. Det handlar bland annat om möjlighet att dela information mellan olika aktörer, sanktionsavgifter mot arbetsgivare och att stärka möjligheterna för migranter att få ut sin lön. 

Amir Rostami, professor i kriminologi och projektledare för Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB), menade att det finns flera orsaker till att Sverige i dag har sådana problem med arbetslivskriminalitet.

– Vi har varit senfärdiga och inte agerat kraftfullt nog. Ett problem är att vi inte agerat som ett samhälle. I stället har polisen gjort sitt, Skatteverket har gjort sitt och så vidare. 

Något det kan bli ändring på snart. Det säger justitieminister Gunnar Strömmer (M), som också deltog på seminariet. 

– Jag tror att det är viktigt att skapa effektiva former för myndighetssamverkan och röja undan sekretessen för en effektiv informationsdelning. Där kommer nu 1 april en väldigt stor reform för att möjliggöra det. Sen kommer vi med en andra våg runt årsskiftet, sa Strömmer till Dagens Arena efter seminariet.

Hot mot svenska modellen

Eva-Lotta Ramberg, förbundsordförande för Hotell-och restaurangfacket, menade att tiden är knapp när det gäller att komma med åtgärder för att sätta stopp för kriminella arbetsgivare.

– Vi kan inte tillåta att det här blir norm på svensk arbetsmarknad. Hur ska de som är seriösa kunna konkurrera när de oseriösa i princip inte betalar någon lön alls? Det behöver göras något nu.  

Något LO:s ordförande Johan Lindholm höll med om. 

– När arbetsplatser förgiftas på det här sättet hotas hela vår svenska arbetsmarknadsmodell, där seriösa företag blir utkonkurrerade av kriminella, sa han på seminariet. 

Kravmärkning

Gunnar Strömmer menar att myndigheter och politiker inte på egen hand kan komma åt det här problemet. Därför behöver parterna också spela en roll.

– På arbetslivsområdet kommer det inte att räcka med myndigheternas tillsyn och kontroll. Där tror jag att vi har en enorm potential i vår arbetsmarknadsmodell. Om vi kan ge det seriösa näringslivet, fackförbund och andra ännu bättre verktyg för att bidra till att trycka tillbaka det här problemet vore det väldigt bra, säger han. 

Men det finns också en hel del vi konsumenter kan göra för att inte göda de kriminella näringarna. Det menade  flera av paneldeltagarna.

Katrin Westling Palm, generaldirektör på Skatteverket påpekade att man ska dra öronen åt sig om priset för en behandling på en nagelsalong eller för ett däckbyte är alltför lågt. Detsamma gäller för priser på restauranger, enligt Eva-Lotta Ramberg på Hotell-och restaurangfacket.

Det finns också åtgärder som kan vidtas för att konsumenter lättare ska kunna göra korrekta val, enligt Amir Rostami

– Vi behöver underlätta för konsumenter. Jag tycker att det finns behov av någon form av kravmärkning för företag som gör rätt för sig.