Nyhet Allmännyttan i Stockholm är på väg mot förändrade hyror, där läge och kvalitet får större tyngd. Kritiska röster varnar för generella hyreshöjningar och ett obegripligt system.
Just nu pågår förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och de allmännyttiga bolagen Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska bostäder. Det handlar om att träffa ett avtal om systematisk hyressättning i kommunen, genom en modell parterna kallar Stockholmshyra. Målet är att avtalet ska vara färdigt under hösten.
Hyran ska bestämmas utifrån ett poängsystem med olika variabler som till exempel lägenhetens läge, kvalitet, storlek och service. Detta för att komma till rätta med brister som uppdagats i nuvarande hyressättningssystem. Exempelvis baseras flera hyresrätters hyra på produktionskostnader. Hur mycket bostaden kostade att bygga. Därför kan två lägenheter, med helt olika standard och läge, ligga på samma hyresnivå.
Systematisk hyressättning har införts på flera orter runt om i landet. I Umeå, Malmö, Huddinge, Botkyrka och Södertälje bland annat. Ett av argumenten för ett poängbaserat hyressättningssystem är att det blir större transparens för hyresgäster och hyresvärdar. Man vet i större utsträckning varför man betalar den hyra man gör, eller kan ta ut den hyra man kan ta ut.
Hyresgästföreningen menar också att om de inte partsgemensamt kan utveckla systemet hotar ny lagstiftning för hyressättning.
”Dagens system hotas också av de politiska och kommersiella krafter som verkar för en utveckling mot rena marknadshyror”, varnar Hyresgästföreningen.
Men mycket är oklart kring vad Stockholmshyra kommer att få för effekter för kommunens allmännytta och de 60 000 lägenheter modellen berör. Organisationen Nej till marknadshyra varnar för att det kommer att medföra en generell hyreshöjning. Från början krävde Hyresgästföreningen att systematiseringen skulle vara nollsummespel, att om hyrorna höjs i innerstaden ska de sänkas lika mycket i ytterstaden. Men detta krav har man släppt på nu.
– Det blir en generell hyreshöjning som slår på några år. Det som från början skulle vara en systematisering där man bara skulle justera uppåt och nedåt har blivit ett helt annat system för hyreshöjningar, säger Eva Fee som sitter i HGF Södermalms styrelse och är aktiv i Nej till marknadshyra.
Inget avtal är färdigt än, men parterna har kommit överens om att en hyreshöjning för en lägenhet inte ska slå hårt mot de som bor där i dag. För lägenheter med en hyra på 5 000 kronor eller mer ska det finnas ett tak på 250 kronor höjd månadshyra per år. Som mest kan hyran höjas med 1 500 kronor efter sex år. För lägenheter med en hyra under 5 000 kronor kommer det att bli ett tak på 5 procent.
Men Eva Fee konstaterar att denna höjning är utöver de årliga hyresförhandlingarna. Och att när nuvarande hyresgäst flyttar ut kan hyresvärden höja hyran kraftigt inför att nästa hyresgäst flyttar in.
Nej till marknadshyra kallar det här att införa marknadshyra bakvägen. Vad menar ni med det?
– Allt detta gör ju att frågan om marknadshyra egentligen blir mer eller mindre irrelevant. Hyresgästföreningen tvingas att vid sina förhandlingar acceptera vilka hyror som helst. Det är redan så med presumtionshyrorna, det är så med renoveringshyrorna. Det finns ingen lagstiftning som håller emot. Nu är man beredd på att ingå avtal som höjer det här ytterligare utan att medlemsdiskussionerna fått genomslag i förhandlingarna.
Finns det inte något positivt i ett sådant här poängsystem? Att det blir mer transparens och man vet vad man betalar för?
– Det är en omöjlighet. Du kan inte göra jämförelser nere på den poängsättningsnivån. Detta är egentligen ett fullkomligt omöjligt byråkratiskt system. Hur mycket är en marmorbänk i köket värd mot en lekplats, eller ett köpcenter runt hörnet, eller en busshållplats? Det är i praktiken omöjligt att jämföra värderingar.
Eva Fee menar att befolkning och värderingar ändras hela tiden i Stockholm. Det kan däremot fungera med systematisk hyressättning på mindre orter som Botkyrka, framhåller hon. Där det allmännyttiga lägenhetsbeståndet är byggt ungefär samtidigt och där det kanske handlar om olika tillval i lägenheten eller om det är lite bättre standard på vissa ställen.
Hyresgästföreningen har sagt att risken är att det blir lagstiftning och marknadshyra om parterna inte kommer överens. Att detta är det bättre alternativet. Kan ni hålla med om det argumentet?
– Hyresgästföreningen ska inte anta ett avtal som medför hyreshöjningar. Då ska man sätta stopp och så får man börja om från början och fundera på vad är det egentligen som är genomförbart av det här. Det finns ingen anledning att forcera. Låt det ta den tid det tar. Rädslan för de här olika utredningarna ska inte hindra att man tar det här lugnt och systematiskt och hittar på sätt som fungerar. Drivs det här igenom då förstår inga hyresgäster vilka principer som gäller. Det måste göras begripligt.
Eva Fee tycker att det finns viktigare frågor som politiken och hyresmarknadens parter borde ta itu med.
– Att kasta borta enorma resurser på att fundera över hur man ska poängsätta marmorbänkar eller parkettgolv i köket. Det är inte vettigt. Det finns så mycket vi behöver diskutera. Hur ska folk klara att betala sina hyror? Hur ska vi bygga vettiga bostäder? Hur kommer man åt trångboddhet och segregation? Det gör vi inte genom att allmännyttan och Hyresgästföreningen trasslar in sig i ett avtal som ingen någonsin kommer kunna hantera på ett vettigt sätt, säger hon.
Vilka krav ställer Nej till marknadshyra på förhandlingarna nu?
– De här frågorna borde hanteras i årliga hyresförhandlingar där hyresgästerna i bostäderna ska ha betydligt större inflytande. En viss grad av systematisering av hyressättningen är klart att man vill ha. Men då handlar det om hur får man hyrorna rätt satta utan att höja hela hyresnivån. Hur man ska sänka hyrorna i stället för att höja dem, där det är befogat. Det ska inte höjas några hyror, men det ska sänkas där standarden är låg, säger Eva Fee.
Dagens Arena har sökt Hyresgästföreningen, Svenska bostäder och Stockholmshem för kommentarer. De vill inte kommentera på grund av pågående förhandlingar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
