Frankrike Kan vänster- och mittenpartierna i Frankrike gå samman och besegra ytterhögern i det stundande parlamentetsvalet? Dagens Arena har pratat med Carina Gunnarson, statsvetare och expert på fransk inrikespolitik.
Efter den franska högerns storseger i EU-valet har president Emmanuel Macron kallat till nyval av landets parlament, som ska hållas redan i sommar.
Marine Le Pens högerextrema Rassemblement National (RA) tog hem över 30 procent av de franska rösterna i helgens val. Macrons koalition Besoin d’Europe, där hans parti Renaissance ingår, fick inte ens hälften så mycket stöd från väljarna.
Det väntas gå bra för RA även i parlamentsvalet, men de tros inte få egen majoritet. Inför nyvalet letar samtliga franska partier efter möjligheter till allianser med andra partier. Bland annat har Macrons före detta premiärminister Édouard Philippe i radio vädjat om en överenskommelse mellan den politiska mittens partier, för att ”bygga någonting i Frankrikes intresse”.
Allianser åt höger och vänster
Under tisdagen tillkännagav Éric Ciotti, ledare för Frankrikes konservativa republikanska parti, att han är öppen för samarbete med RA. Ciottis Républicains, som ingår i samma EU-grupp som Moderaterna, fick i helgens val 7,25 procent av de franska rösterna. RA är med i gruppen Identitet och demokrati, som anses vara den mest högerradikala i EU-parlamentet. Enligt Carina Gunnarson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, kommer Ciottis uttalande som en chock för många av medlemmarna i hans parti.
– Valérie Pécresse, som var den person som ställde upp i presidentvalet för Republikanerna sist, har tydligt tagit avstånd från det tidigare, så det är en stor svängning, säger hon.
Samtidigt har partierna till vänster gått samman för att nominera sina kandidater till valet. De socialistiska, gröna och kommunistiska partierna, samt det mer populistiska LFI, vill ”presentera ett alternativ till Emmanuel Macron och göra motstånd mot ytterhögerns rasistiska projekt”, enligt ett gemensamt pressmeddelande. Det är dock inte troligt att vänsterpartierna lyckas få någon majoritet i parlamentet.
– En intressant sak är att Socialisterna gick väldigt bra i EU, bara någon procentenhet lägre än Macrons parti. Vänstern i Frankrike är väldigt splittrad; från de centristiska Socialisterna till de mer extrema LFI finns det en väldigt stor spännvidd. Frågan är ifall de kan komma överens på så kort tid. Och på högersidan har man ju också börjat prata ihop sig.
Nyvalet första av sitt slag
Nyvalet påverkar inte Macrons position som president, eftersom presidentvalet inte ska hållas förrän 2027, men det kan bli svårare för honom att påverka inrikespolitiken med begränsat stöd från parlamentet. En ny premiärminister kommer dock att tillsättas, och 577 platser i parlamentet går att konkurrera om.
För många kom upplösningen av landets parlament som en chock, men enligt rådgivaren Bruno Roger-Petit var beslutet sedan länge planerat.
– Det här är första gången en fransk president upplöser nationalförsamlingen efter ett EU-val. Tidigare har det bara skett efter interna val, och då eftersom parlament och president väljs olika mandatperioder. Men resultatet i EU är en otroligt tydlig signal, och ett uttryck för missnöje med Macron. Han försöker få tillbaka kontrollen, och behålla initiativet i en väldigt svår politisk situation, men det är en otroligt riskfylld strategi, säger Carina Gunnarson.
Valets två omgångar hålls den 30 juni och 7 juli.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
