Nyhet Stockholm drar ifrån och många glesbygdskommuner får det allt svårare att tillhandahålla service. OECD föreslår att Sverige satsar på arbetsförmedling, samordning och effektivare fördelning.
Den regionala ojämlikheten i Sverige har ökat under de senaste decennierna. Det framgår av OECD:s nya Sverige-rapport, Economic Survey of Sweden 2021.
Även om den denna ojämlikhet är relativt låg internationellt sett riskerar utvecklingen att leda till sämre ekonomiska möjligheter, sämre välfärd och svagare social sammanhållning, resonerar den internationella samarbetsorganisationen.
”Som i många andra OECD-länder har den ökande regionala ojämlikheten alltmer underblåst missnöje bland medborgare som känner sig akterseglade och förbisedda”, skriver rapportförfattarna som ägnar en stor del av sin rapport åt den regionala ojämlikheten.
Rapporten visar att de svenska regioner som hade en relativt hög bruttoregionprodukt per person år 2000 – den lokala motsvarigheten till BNP per capita-måttet – har fått se sin ekonomi raka i höjden mer än de med sämre ekonomi, och detta även i procent räknat. I princip kan man säga att Västra Götalandsregionen och Stockholmsområdet har dragit ifrån resten av landet i rikedom ännu mer, vilket ligger i linje med den bild som Långtidsutredningens huvudbetänkande gav 2019.
OECD-rapporten visar att bägge regioner har sett ekonomin per capita öka med nära 35 procent under perioden. Även Region Kronoberg har gått starkt, medan till exempel Region Kalmars ekonomi, som var bland de svagare för 20 år sedan, bara har växt med cirka 8 procent.
Att regioner och kommuner glider isär ekonomiskt mildras visserligen av det svenska bidrags- och skattesystemet, men det finns många saker som kan förbättras, skriver OECD:s utredare.
Vad som krävs för att hejda och vända utvecklingen är omorganisation och innovation. Konkret föreslår organisationen en rad saker, bland annat att Sverige:
- omfördelar skattemedlen till de fattigare regionerna mer effektivt, till exempel genom att begränsa de öronmärkta tidsbegränsade statsbidragen, och genom att se över skatteutjämningssystemet
- förbättrar den strategiska samordningen av offentliga tjänster och stöd ännu mer, bland annat genom mer rigorösa utvärderingar.
- gör assistensersättningssystemet till en renodlat nationell angelägenhet och förlänger statens finansieringsansvar för integrering av immigranter. I dag har kommunerna i flera fall svårt att nå de nationella kraven och målen.
- stärker kopplingen mellan lokala högskolor med den lokala ekonomin, detta genom starkare incitament och mer stöd.
OECD nämner den svenska regeringens relativt nya nationella strategi för hållbar regional utveckling. Här pekar regeringen ut innovation och företagande samt bättre samordning som viktigt för arbetet med att öka den regionala jämlikheten.
Trots detta föreslår OECD den svenska regeringen att de tillsätter en utredning som undersöker hur staten kan förbättra tillgången till grundläggande tjänster och service i land- och glesbygd, särskilt nämns polisnärvaron och arbetsförmedlingstjänster som områden att undersöka närmare.
Det är i synnerhet Stockholms ekonomi som sticker ut ur ett inkomstperspektiv. Den disponibla inkomsten per hushåll var klart störst i huvudstadsregionen under mätåret 2018 – 17 procent över det nationella genomsnittet. Närmast kom Göteborg med en medelinkomst på 4 procent över nationssnittet. Resten av landet ligger under medelnivån.
OECD påpekar att utan kollektivavtalssystemets löneutjämnande effekt, skulle de regionala ekonomiskillnaderna påverka inkomstskillnaderna än mer.
Utvecklingen med allt större regionala klyftor startade redan på 80-talet och bakgrunden är dels en allt större koncentration av yngre i storstäderna med omnejd, dels den alltmer kunskapsbaserade ekonomin. Kunskapsekonomin gynnar tättbefolkade områden mer eftersom kunskapsnivåerna ökar snabbare där befolkningen är stor. För många landsbygdskommuner sker i stället en koncentration av en åldrande befolkning och en brist på utbildad arbetskraft.
Rapporten konstaterar att regeringen ökade statsbidragen 2020, med 0,7 procent av BNP, både permanent och för att kompensera för pandemikostnaderna. Ändå återstår en rad utmaningar med att erbjuda en tillräckligt bra offentlig välfärd överallt i Sverige, anser OECD.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
