Nyhet Lagen räcker inte för att skydda offentlig konst i Sverige, visar ny studie. Ibland avgör slumpen om ett verk bevaras eller inte. Dessutom förlorar staten kontroll över konstverken när verksamheter privatiseras.
Offentlig konst som är skapad för en viss plats, så kallad byggnadsanknuten konst, skyddas inte i tillräckligt hög utsträckning av lagen. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet gjord av Karin Hermerén.
Avhandlingen utgick från fallstudier från tre olika områden: Vrinnevisjukhuset i Norrköping som tidigare varit ägt av landstinget men som nu är regionalt ägt, bostadsområdet Lindängen i Malmö, tidigare kommunägt och nu privatägt, och Växjö domkyrka. Det visade sig att de olika områdena bevarade konsten på olika sätt. I Vrinnevi hade en del av de konstverk som sållats bort i stället integrerats som kulturarv. I Lindängen hade vissa konstverk bevarats och andra flyttats eller tagits bort. Avhandlingen visar också att det var svårare att kontrollera konsten när verksamheter privatiseras. När en verksamhet privatiseras går ansvaret över den byggnadsanknutna konsten till fastighetsägaren.
– Vi köper in konst med skattemedel och det kan vara bra att se över hur vi använder dem. Det handlar även om kulturarv. Det borde finnas en plan för hur konstverk förvaltas. En del av vårt kulturarv har en politisk, historisk och konstnärlig historia som vi bör värna. Offentlig konst har en viktig roll på flera platser. På sjukhus kan det ge patienter chansen att vila tankarna på annat och att orientera sig bättre i sjukhuskorridorer. Det är också viktigt att konsten på ett sjukhus är hel och i bra skick och den är därför viktig att skydda, säger Karin Hermerén.
Karin Hermerén tar upp Endre Nemes konstverk vid Axel Dahlströms torg i Högsbo, Göteborg som ett exempel på ett verk som inte skyddats tillräckligt. Där har det varit möjligt att dölja en bit av konstverket för att tillgänglighetsanpassa torget.
– Det handlar i vissa fall om tur eller medial uppmärksamhet om ett konstverk bevaras eller inte. När jag arbetade på Statens konstråd tittade vi på 25 fallstudier som visade att det handlade lite om slumpen om ett verk som var tänkt att förstöras räddas eller inte, säger Karin Hermerén.
Från 1930-talet har det i Sverige investeras mycket i offentlig konst. Tankar om att konst bör vara tillgänglig för fler än bara de som aktivt söker upp konsten har lett till satsningar från politiskt håll. Ett exempel är enprocentsregeln. Det är en rekommendation som infördes 1937 som handlar om att minst en procent av nybyggda eller ombyggda fastigheter, offentliga miljöer eller infrastruktur ska investeras i byggnadsanknuten konst.
Avhandlingen visar att de lagar eller bestämmelser som finns inte är tillräckliga för att förvalta den offentliga konsten. Plan- och bygglagen finns för att reglera planläggningen av mark, vatten och byggande men det finns inte tillräckligt med kunskap om hur konstverk bevaras på bästa sätt. I och med den tittar man på ett helhetsperspektiv och fokuserar inte särkilt på konsten. En annan lag är kulturmiljölagen men den används främst inom Svenska kyrkan. Där finns regleringar för vilka förändringar som får ske, av vem och med vilka metoder. I det fallet har länsstyrelsen ansvar och kan ge tillstånd.
Upphovsrättslagen ger skydd i 70 år efter att upphovsrättspersonen avlidit men gäller bara mot kränkning och inte mot skadegörelse på ett verk. Dessa lagar ger enligt Karin Hermerén inte tillräckligt med skydd åt den offentliga konst som köps in. När det inte finns några bestämmelser blir det i stället ägaren till platsen där konstverken finns som bestämmer över hur konsten ska bevaras.
Karin Hermerén hade gärna sett en begreppsapparat och en ökad kunskap om konsten och hur man förvaltar den. En förebild är miljöskyddslagen som bland annat skyddar konst i kyrkor.
– Vi kan värdera annat kulturarv. Det går bra att göra med lägenheter, om en lägenhet har kakelugn är den ofta värd mer till exempel. Därför borde det gå att göra något liknande med offentlig konst.
Läs mer: Här återfinns Statens konstråds arkiv över offentlig konst.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
