Kulturbråk Norrköpings kulturliv blev rikskänt när kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl i höstas väckte en infekterad debatt med sin egen stad som dåligt exempel.
Dagens Arena har besökt en omskakad kulturstad som gått från historiskt hyllad till ifrågasatt.
”Nu kraftsamlar kultureliten för att ha kvar sina privilegier som i mångt och mycket bekostas nästan fullt ut av skattekollektivet”, skrev kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) i Expressen i augusti. Det blev startskottet för en nationell debatt och Sophia Jarls korståg för att kulturen måste gå från bidrag till egen finansiering. Hennes prioritering är skola, vård, omsorg och tillväxt.
Den 1 januari 2024 tog det nystartade tillväxt- och utvecklingskontoret över ansvaret för den kommunala kulturen. Redan 23 februari får folket skratta åt tolkningar av dem när revyn Superkontoret! Bättre kommunal förvaltning finns inte, har premiär på Östgötateatern.
Förändringarna sticker i ögonen på meningsmotståndare som kallat Sophia Jarls nya linje för kulturslakt. Päivi Johansson (M), ordförande i kulturnämnden, håller inte med.
– Det är inte sant. Om man räknar procent så slaktade sossarna mer.
Enligt Päivi Johansson sparade den tidigare S-ledda majoriteten 3 procent på kulturen, men bara 1 procent på övriga förvaltningar. Sparkravet för 2024 som den M-ledda majoriteten lagt ligger på 1,35 procent och är detsamma för alla förvaltningar.
Omorganisation blir revy
Om man ser till biljettförsäljningen så verkar kulturdebatten ha satt fart på lokalbefolkningen.
– Folk har börjat tänka på att om vi vill ha en symfoniorkester så får jag väl gå dit, säger hon.
Hösten och vintern 2023 har 18 500 personer sett Norrköpings symfoniorkester jämfört med 14 000 samma period året innan, en ökning med 32 procent.
Päivi Johansson ska ta mig på promenad för att visa det hon är mest stolt över i stadens kulturliv.
Museichefen Helena Persson rasslar med nycklarna och öppnar upp utställningssalarna i Norrköpings konstmuseum. Dagens samling på 35 000 målningar, skulpturer och grafik började med en 500 verk stor donation från fabrikören och lokalpolitikern Pehr Swartz 1901. Utöver konsten skänkte familjen Swartz sin patriciervilla vid Södra promenaden fylld av böcker, mot löftet att den skulle bibliotek och museum och komma allmänheten till del.
Norrköping satte sig själv på den internationella konstkartan redan 1906. Under tre sommarmånader visades tusen alster på konst- och industriutställningen som stadens fabriksförening och hantverksförening stod bakom.
Från Paris till Norrköping
Helena Persson har flera historier om konstnärernas väg mot Norrköping. Hotelldirektören Dani Liebenfeld reste till Paris för att lära sig det franska köket, men mötte också metropolens konstnärer som senare hittade till hans hemstad där Hotell Standard blev en mötesplats för konstnärer.
– Enskilda personer har haft stor betydelse för konsten i Norrköping, säger hon.
I dag känner alla i stadens kulturliv varandra och hjälps åt för att besökarna ska hitta till institutionerna. Det är Helena Persson och kulturnämndens ordförande Päivi Johansson överens om.
Vi sneddar från konstmuseet över Södra promenaden till det brutalistiska stadsbibliotek i betong där 1000 besökare varje dag trampar över det golvet. Nyligen undersökte de vad barn och unga tycker är viktigt på biblioteket, berättar förstebibliotekarien Ola Gustavsson med smittande positiv energi.
– Man trodde det skulle vara spelhörna och datorer, men de ville ha lugna platser att läsa och studera på.
Fulkulturen utanför centrum
Det nyöppnade ungdomshänget på våning två med mjuka stolar och möblemang med uttag för datorer blev resultatet. Små steg framåt i den kommunala kulturvardagen.
Vi följer Södra promenaden västerut och svänger mot centrum. Framför konserthuset Louis de Geer sköljer Motala ströms vatten fram över dämningarna från dåtidens industri. Yllefabrikens bottenplan förvandlades för tre år sedan till konsthall. Mikael Ståhl från Norrköping bestämde sig några år tidigare för att investera och ställa ut sin samling samtidskonst för allmänheten. Han är ytterligare en person med betydelse för stadens kulturutbud.
Vid Kulturkvarteret Hallarna finns teaterscen, livemusikscen, ateljéer och en gård med scen och plats för publik. Här säger Päivi Johansson hej då och jag fortsätter över Norra promenaden ut från centrum, förbi polishuset mot en tvåvåningsbyggnad längs Stockholmsvägen i Marielund, ett tidigare utsatt område. Här ligger ett av Studieförbundet musik och medias aktivitetshus. Kenny Lundström är verksamhetsansvarig och säger skämtsamt att här håller vi på med fulkultur, till skillnad från borta vid Hallarna.
Replokaler har sagts upp
Neonljuset i korridoren är blått. Det hänger gitarrer på väggarna och rummen är utrustade för analogt och elektroniskt musikskapande. Ungefär 200 personer kommer hit regelbundet. De andra tre aktivitetshusen i staden har lika många besökare var.
– Huset står öppet. Det handlar om att ta ansvar och lära sig av varandra, säger Kenny Lundström.
I en egeninredd studio sitter Chris som är allkonstnär inom musik, video och foto. På skärmen visar han en musikvideo som han gjort åt rapparen Montana. Chris känner många unga och när personalen jobbar uppsökande för att fler ska hitta hit är Chris viktig för att knyta kontakter.
Men framtiden är oviss. Regeringen har minskat anslagen till studieförbunden med 250 miljoner 2024 och ytterligare 500 miljoner kronor 2026. I Östergötland har 5 av 18 anställda sagts upp och fyra lokaler med totalt 800 aktiva har sagts upp, enligt Kenny Lundström.
Neddragningar kan skapa driv
Han är kluven inför vad neddragningarna kommer att göra. Mötesplatser går förlorade och ungdomarna de fångar upp i dag, var ska de ta vägen? Men det finns en annan sida också.
– Jag gillar när man får ta i och komma på nya lösningar. Jag blir så glad när folk bara gör, det är det jag hoppas ska hända nu, säger han.
En sådan tendens finns redan. Han ser att musikgrupper har börjat gå runt till krogar och försöka få spelningar.
– Men alla kulturutövare är inte entreprenörer, och de sorteras bort, säger Kenny Lundström.
För Päivi Johansson i kulturnämnden har det nyligen visat sig att kostnaderna för fastigheter inom kultur och fritid är betydligt högre än vad tjänstemännen känt till. Det krävde åtgärder och beslutet landade i att pausa stadens filmfond på två miljoner kronor under 2024.
Offrat filmfonden
– Jag måste välja mellan några svåra saker och då valde jag detta som förvaltningen föreslog, säger hon.
Beslutet ger direkt effekt på Norrköping som filmstad. Jag går längst in i ett beckmörkt lerigt industriområde bakom centralstationen för att förstå varför. Där sitter Olle Tholén i ett rymligt kontor med högt i takt och industriinspirerad inredning. Han är en av fem som startade filmbolaget Crazy Pictures för 16 år sedan. Direkt efter gymnasiet drog de i gång med ambitionen att Norrköping skulle blir ett nytt Trollhättan, ett nytt Trollywood.
Sedan dess har de gjort kortfilm och långfilm på plats i Norrköping. För knappt tio år sedan fick de politikerna med på tåget och filmfonden startades. En filmfond fungerar som en investering i filmen som styr var produktioner förläggs, förklarar Olle Tholén. Finns det en fond i Norrköping spelar de in här och staden får mervärde i form av arbetstillfällen, konsumtion, exponering och lokal stolthet.
Bolag gör det politikerna vill
– Men världen har svängt om. Alla märker det. Man måste förklara vad kultur är och vad film är.
Som han ser det bidrar filmen till det politikerna vill, att kulturen gör Norrköping till en plats som folk väljer att bo och verka i. Nordantill och Kojan är exempel på filmbolag som valt Norrköping, men som utan finansiering från filmfonden kan behöva tänka om.
– Jag önskar att vi kunde bestämma oss för om vi vill vara en kulturstad eller inte. Det är ingenting man kan ta för givet. Man sätter kulturen mot annat, så har det inte varit förut.
Pausen av filmfonden blir bara ett år, försäkrar Päivi Johansson. Hon tycker att film är viktigt och har tagit upp med kommunalråden att det behövs stadigvarande finansiering, säger hon. Det är inget Olle Tholén vågar räkna med.
– En stads attraktionskraft går inte att bara sätta på paus och sedan starta igen. Det kommer att få konsekvenser.
Dagens Arena kulturredaktion firar ett år med att rapportera om hur kulturen mår i ett antal svenska småstäder. Vad är på gång i Kultur-Sverige just nu? Vilken kultur engagerar invånarna? Vad har hänt över tid med kulturen i Sverige? Det är frågorna vi vill ha svar på.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
