Offentlig sektor gynnar ojämställda företag

Offentliga upphandlingar gynnar ojämställda bolag visar en undersökning som Sveriges Kvinnoorganisationer har tagit fram. 2021 hade 67 procent av leverantörerna inte en enda kvinna i sin styrelse, en siffra som inte återspeglas i näringslivet i stort.

Offentlig sektor köper varje år varor och tjänster för över tusen miljarder kronor. Det motsvarar en femtedel av Sveriges ekonomi. Detta sker oftast genom en offentlig upphandling som är en lagreglerad inköpsprocess som ska öppna upp för konkurrens och att offentliga medel används så effektivt som möjligt.

— Sverige ligger efter med jämställdheten i näringslivet om man jämför med andra länder i Europa och det vi visar med den här undersökningen är att offentlig upphandling inte bidrar till att förändra situationen utan tvärtom gynnar ojämställda bolag, säger Beatrice Nordling, sakkunnig inom ekonomi på Sveriges Kvinnoorganisationer.

Endast 3 procent av Sveriges börsnoterade bolag har noll kvinnor i styrelsen, och bland Sveriges små- och medelstora bolag är siffran 59 procent. Hos upphandlade leverantörer är siffran 67 procent.

Sveriges Kvinnoorganisationer vill se att jämställdhet blir ett obligatoriskt krav i upphandlingarna. Det är nämligen väldigt ovanligt att man från offentlig sektor ställer den typen av krav. Utifrån dagens upphandlingslagstiftning skulle det inte gå att införa ett sådant krav, menar Ellionor Triay Strömvall som är hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

— Principen om likabehandling innebär att samtliga leverantörer ska behandlas på ett likvärdigt sätt. Av den anledningen har vi svårt att se att det skulle vara möjligt att ställa krav eller villkor som premierar en viss grupp av leverantörer såsom exempelvis kvinnligt företagande, säger hon.

Offentlig upphandling styrs av en lagstiftning som grundar sig på olika EU-direktiv. Utifrån lagstiftningen har upphandlande organisationer, så som kommuner och regioner, relativt stor frihet i att själva besluta vilka krav och villkor som ska gälla. Krav och villkor som ställs ska dessutom ha en koppling till föremålet för upphandlingen och de får inte gå utöver vad som krävs för att uppnå syftet med upphandlingen.

Utöver lagändringar som skulle innebära ett jämställdhetskrav uppmanar Sveriges Kvinnoorganisationer även att Upphandlingsmyndigheten ska redovisa könsuppdelad statistik för offentliga inköp. I dagsläget finns det ingen offentlig statistik som visar hur jämställdheten ser ut i offentlig upphandling, till exempel hur könsfördelningen i de upphandlade företagen ser ut.

— Vi har ju tyvärr ingen statistik på det. Det vore såklart intressant att kolla på hur det görs i kommuner och regioner och se om vissa företag gynnas eller missgynnas, säger Ellionor Triay Strömvall.

Sedan 2022 har Upphandlingsmyndigheten erbjudit vägledning inom jämställdhet, som att göra en behovsanalys på det upphandlade föremålet. Detta för att se att till att exempelvis ett utegym är byggt så att alla potentiella användare kan få nöje av det. Sveriges Kvinnoorganisation vill se fler initiativ av den typen och även se till att jämställdhet får mer fokus i upphandlingsutbildningar och styrdokument.

— Egentligen är det chockerande att upphandlingen görs på ett sätt som inte gynnar jämställdheten när vi har mål om en jämställd ekonomi i Sverige, säger Beatrice Nordling.

Karin Peedu, upphandlingsstrateg på Sveriges kommuner och regioner (SKR), betonar att det redan 2006 kom en antidiskrimineringsförordning när det gäller upphandlingar. 30 statliga myndigheter var då skyldiga att ha med en antidiskrimineringsklausul i sina upphandlingar och sedan följa upp att det inte diskriminerades utifrån till exempel kön. Konkurrensverket gjorde 2008 en utvärdering av förordningen.

— Den kan man sammanfatta som nedslående, resultaten av förordningen var inte bra enligt rapporten. Det bygger i mångt och mycket på dålig uppföljning, säger Karin Peedu.

Hon tycker också att frågan om vem som har ansvaret för uppföljning borde ställas.

— Vi har ju redan en diskrimineringslag och en diskrimineringsombudsman, är det inte de som ska göra uppföljningen? Man kan ifrågasätta att det skyfflas över på upphandlarna, säger Karin Peedu.