Klimat För att Sverige och EU:s andra medlemsländer ska nå Parisavtalets mål krävs en genomgripande omställning. Det förutsätter att allmänhetens medvetande, delaktighet och tillgång till information ökar. Så här föreslås Sverige gå till väga.
För att klara Parisavtalet och hålla den globala uppvärmningen till under två grader krävs att ambitionsnivån i världens länder ökar i snitt med tre gånger, och fem gånger för att att hålla uppvärmningen under 1,5 grader.
Den klimatpolitik som förs av länderna som skrivit under Parisavtalet ger i dagsläget en global uppvärmning på ungefär 3 grader till 2100.
Trots att Sverige har några av världen mest omfattande klimatlagar räcker det inte för att vi ska klara våra åtaganden i Parisavtalet. Vi måste fördubbla våra ambitioner, och omgående minska våra koldioxidutsläpp med 12-15 procent årligen, för att ha en rimlig chans, enligt en studie från i somras.
Allmänheten en viktig pusselbit
Här kan artikel 12 i Parisavtalet spela en viktig roll. Parisavtalets artikel 12 reglerar utbildning, lärande, allmänhetens medvetenhet, delaktighet och tillgång till information och internationellt samarbete om klimatfrågor
»Möjligheten att nå Parisavtalets mål är därför starkt sammankopplad med en ökad medvetenhet och delaktighet i frågor som rör klimatförändringarna«, skriver regeringen på sin hemsida.
– Jag skulle säga att Sverige är ganska bra rustat i de här frågorna. Vi har exempelvis stor öppenhet och ett aktivt arbete kring miljödata och så vidare. Men utmaningarna är så stora att fler åtgärder för att uppnå artikel 12 behövs. För svensk del är det idag bland annat otydligt kring hur allmänheten kan vara delaktig i beslut som rör klimatfrågan. Det saknas även en viss samordning mellan dem myndigheter som arbetar med frågorna, säger Stina Söderqvist, projektledare vid Naturvårdsverket.
På uppdrag av regeringen
I Sverige har Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att göra en nationell kartläggning, få en överblick och komma med rekommendationer hur Sverige bäst jobbar med att stärka allmänhetens inflytande och engagemang. I förra veckan presenterade myndigheten sina resultat.
– Vi konstaterar att svenska folket har en hög nivå av medvetenhet och så många som 76 procent är mycket eller till viss del intresserade av klimatfrågan. Så många som två tredjedelar tycker att det finns tillräckligt med information men vi noterar ändå att de samtidigt vill veta mer – kring alla delar av klimatfrågan, säger Stina Söderqvist.
Områden att arbeta särskilt med
Och det finns enligt myndigheter ett par områden för regeringen att se över och stärka. De föreslår att Naturvårdsverket och SMHI tydligare ges i uppdrag att kommunicera övergripande klimatfrågor med allmänheten, att myndighetssamverkan ska stärkas för att öka möjligheten till delaktighet och tillgång till information om klimatfrågor.
Enligt översynen är det framförallt unga som känner ett särskilt starkt intresse och engagemang i klimatfrågor och Naturvårdsverket vill se att lärarna rustas för att möta både intresset och oron som finns.
– Utbildningssektorn har kommit långt kring arbetet med hållbarhet. Bland annat är Sveriges miljömål och Agenda 2030 implementerade i läroplan och styrdokument för skolan. Men det krävs ytterligare kunskap inte bara kring den samhällsförändring som måste till, utan också fler verktyg för att möta ungas engagemang och oro kring de här frågorna, säger Stina Söderqvist.
Som sista punkt rekommenderar Naturvårdsverket att regeringen utreder hur civilsamhället kan bidra till kunskapshöjning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
