När Moderaterna gick till val 2006 lovade man att värna den svenska modellen. Sedan dess har inkomstklyftorna vidgats.
Sverige är i dag det land i västvärlden där ojämlikheten ökat mest de senaste decennierna. Det visade en OECD-rapport från i våras. På en lista över jämförbara länder har Sverige halkat ned från första till en 14:e plats.
Dagens Arena har med SCB:s hjälp tagit fram en graf över decil ett och tio, det vill säga de hushåll som disponerar lägst respektive högst inkomster.
Under Göran Perssons regering 2002–2006 hade alla inkomstgrupper en jämn inkomstutveckling, förutom att de rikaste drog ifrån.
Året efter att alliansregeringen tog makten fortsatte de rika att dra ifrån – men kurvan för den fattigaste tiondelen började att peka nedåt.
Politiska beslut ligger bakom utvecklingen. Framför allt har de fyra jobbskatteavdragen spelat roll. Alla som arbetar har fått mer pengar kvar i plånboken, men de med höga löner har också fått behålla flest tusenlappar.
De som tjänar 50 000 kronor i månaden har fått sin skatt sänkt med 20 procent sedan 2006 – och 4 168 kronor kvar efter skatt. De som tjänar hälften så mycket – 25 000 kronor – har fått sin skatt sänkt med 24 procent, vilket innebär 1 794 kronor extra.
De som redan har pengar har gynnats av jobbskatteavdrag, slopad förmögenhetsskatt och ökade fastighetsvärden.
Sjuka, arbetslösa och förtidspensionärer har däremot en sämre ekonomi i dag än de hade 2006. Det förklaras med försämringar i a-kassan, en tidsbegränsad sjukpenning och hårdare regler kring socialbidrag. Tillsammans med pensionärer och föräldralediga betalar de dessutom den högsta skatten.
Läs analys: Regeringen river samhället itu
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
