Nyhet Ny statistik visar att utflyttningen från storstäderna ökar. Fortsätter trenden kan det leda till att mindre städer och landsbygden utvecklas. ”Det är ett tecken på att något håller på att hända”, säger Kjell Hansen vid Sveriges lantbruksuniversitet.
För första gången på 15 år har Stockholms kommun inte den största befolkningsökningen i landet, enligt färska siffror från SCB.
– Det förklaras främst av en ökad utflyttning till övriga Sverige och av en minskad invandring, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på SCB i ett uttalande.
Nettoutflyttningen i Stockholm – alltså hur många fler som flyttade från än till kommunen – landade på 4 618 personer, enligt SCB.
– Det kan jämföras med 2019 då de som flyttade till Stockholm var 4 870 fler än de som flyttade därifrån, säger Linus Garp i samma uttalande.
I de andra storstäderna går det att se liknande mönster när det gäller inrikes flyttar. I Göteborgs kommun flyttade förra året 2382 fler personer ut från staden än till den. År 2019 flyttade 2416 fler ut från Göteborgs kommun än in till kommunen. I Malmö var det förra året 118 stycken och året innan, 2019, 1026 stycken.
– Det är ju inget lämmeltåg som kommer precis men det är ett tecken på att något håller på att hända, säger Kjell Hansen, docent i etnologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– Det är en övervikt av barnfamiljer och högutbildade som flyttar ut och det är främst till storstadsnära mindre städer. På glesbygden återstår samma problem med minskande och åldrande befolkning, minskad kommersiell och offentlig service och en sviktande arbetsmarknad, säger Kjell Hansen.
Historiskt sett har människor flyttat dit arbeten finns. De som flyttar ut nu är de som har en flexibel arbetsmarknad som lärare och sjuksköterskor. Bland de som flyttar är en majoritet högutbildade barnfamiljer och det är främst till mindre städer dit det går att pendla till större städer som utflyttningen skett, men det är en skillnad, säger Kjell Hansen.
Orsaker till att en del människor flyttar från storstäderna kan enligt Kjell Hansen vara problemen som finns på bostadsmarknaden och ett ökat miljöintresse som öppnar upp för närhet till natur, möjligheter till att odla och en bra uppväxtmiljö för barn. Pandemin har också gjort att många vant sig vid att leva på ett annat sätt. Vissa kan få upp ögonen för att de inte behöver ha nära till exempelvis krogar eller biografer, säger Kjell Hansen.
– Det finns också något som kallas för den nya gröna vågen som inte är en jättestor grupp, 1000 stycken ungefär och de flyttar ofta längre ut på landsbygden. De flyttar ut och vill bli småbrukare. Den förra gröna vågen på 70-talet var mer politisk, det var en proteströrelse. Den här gröna vågen är snarare en livsstilsrörelse där människor flyttar av personliga skäl men de yttrar sig på ungefär samma vis, säger Kjell Hansen.
– Skillnaden där var också att på 70-talet skedde utflyttningen samtidigt som städerna växte stort. Många fick flytta från landsbygden för att kunna arbeta. Det gjorde det möjligt att billigt ta över småbruk, säger Kjell Hansen.
Kjell Hansen tror inte att den ökande utflyttningen leder till att det blir enklare att få bostad i större städer. Det är för få som lämnar storstäderna och dessutom ökar Stockholms folkmängd av andra skäl. Genom att det föds många barn och genom invandring.
– På landsbygden nära mindre städer, som Östersund och Västerås, som ligger längre bort från storstäder har det blivit billigare med bostäder. Om det gör så att fler flyttar dit stärks den. kommunala ekonomin och städerna får bättre resurser, säger Kjell Hansen.
Det är för tidigt att se konsekvenser av utflyttningen ännu enligt Kjell Hansen men han säger att om fler personer visar intresse för att bo på mindre orter kan det få vissa konsekvenser och leda till nya frågor att ta i beaktning. I Varberg har det funnits konflikter mellan att vilja få människor som flyttar dit och att bevara åker – och odlingsmark. Liknande problem kan uppstå på andra platser.
– Många kommuner vill att det ska flytta in fler människor. Då finns det en risk att det tas från jordbruksmarken. De upphör att vara tydliga jordbruksområden om det byggs villor på dem och vi behöver jordbruksmarken för att få mat. Det finns viss lagskydd men kommunerna har planeringsmonopol. Strandskyddet finns också men det finns möjlighet att göra undantag om byggandet leder till landsbygdsutveckling. Det har hänt att kommuner lägger tomter runt en strand för att locka folk, det är okej eftersom att det då räknas som landsbygdsutveckling, säger Kjell Hansen.
Kjell Hansen säger att en ökad utflyttning också kan leda till att mindre städer och orter på landsbygden utvecklas eftersom att de behöver bli enklare att bo på. Till exempel genom att välfungerande internet anläggs i hela landet. Enligt honom är det fortfarande svajigt på vissa ställen på landsbygden. Internet är egentligen ett statligt ansvar, men det är inte ett statligt ansvar att ordna upp det. På landsbygden har det till exempel varit byalag som gått ihop och grävt fibrer med statligt stöd.
– Det kan också leda till att byar på landsbygden satsar på att skapa fler träffpunkter som bypubar och att det satsas på bra skolor och barnomsorg, säger Kjell Hansen.
– Att det är just barnfamiljer som flyttar ut är bra för då befolkar det skolor som hotats av nedläggning på grund av för få elever. Många som flyttar ut har jobb som behövs på alla ställen som sjuksköterskor och lärare och de behövs ju där, så det är positivt. De kan även bidra med nya idéer. En del av eldsjälarna som drar igång projekt brukar vara ditflyttade, säger Kjell Hansen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
