Arbetsmarknadsminister Johan Pehrsons utspel om att regeringen vill höja kraven på arbetslösa invandrare får nu kritik från flera forskare som Dagens Arena talat med.
— Det är ovanligt att ställa olika krav på olika grupper, säger Olof Åslund, forskare inom invandring och arbetsmarknad
Regeringen vill genom högre krav på arbetslösa invandrare lösa det problem med utanförskap, som de menar att arbetslöshet skapar. Kraven skulle innebära ett större tvång att flytta till jobb samt ökade krav på språkkunskaper.
Arbetslösa förväntas redan idag vara rörliga i både bransch och geografi om de efter en tid inte lyckas få arbete. Arbetsförmedlingen fick dock i mars kritik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) då dessa krav sällan ställs. IAF menar att Arbetsförmedlingen inte följer de bestämmelser som finns genom att inte se till att de arbetssökande ökar sina sökområden.
– Devisen som gäller nu är att alla har lika rättigheter och lika skyldigheter. Vi måste få in personens ansvar. Det är ju fantastiskt att människor har fått stanna i Sverige men då måste personerna ta ett personligt ansvar. Det är ändå individen som har valt att komma till Sverige, sade arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) till Dagens Nyheter i förra veckan.
Svårt att flytta till jobb
Men arbetsmarknadsministers utspel möts med skepsis av forskare.
— Det är ovanligt att ställa olika krav på olika grupper, om det nu är det de menar att de vill göra. Om två personer arbetar i samma bransch, bor i samma område och har samma erfarenheter men att den ena är inrikes född och den andra utrikes född. Ska olika krav då ställas på dem? säger Olof Åslund, forskare inom invandring och arbetsmarknad.
Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala Universitet, tycker att det är anmärkningsvärt att ställa högre krav på en specifik grupp. Speciellt en grupp som enligt henne redan är utsatt. Hon menar dessutom att denna typ av åtgärd inte visats gynna arbetsmarknaden tidigare.
— Människor kan inte bara flytta, en person tillhör en familj och en social kontext. Om familjen inte kan flytta på grund av arbete eller skola, vad händer då? Sen finns den ekonomiska aspekten, det är dyrt att flytta och på många platser är det svårt att få ett boende, säger Irene Molina.
Både Olof Åslund och Irene Molina pekar på att forskning dessutom visar att etnisk diskriminering sker på arbetsmarknaden och att personer med till exempel vissa namn kan ha svårare att få en arbetsintervju.
Paradoxal migrationspolitik från regeringen
Ett annat problem med att invandrare ska flytta dit jobben finns är bristen på boende. Dagens Arena skrev i höstas om att de kommuner som har en stark arbetsmarknad ofta saknar billiga och långsiktiga boenden. Nyinflyttade har då blivit hänvisade till andra kommuner där boenden men inga arbeten finns.
Kristoffer Jutvik, som forskar om nyanländas mottagande och etablering konstaterade att det finns en missmatch i dagens migrationspolitik.
– Det finns en paradox i vår migrationspolitik. Huvudregeln är att vi har temporära uppehållstillstånd och vägen till ett permanent uppehållstillstånd går genom arbete. Det förutsätter att nyanlända etablerar sig på arbetsmarknaden. Men de permanenta bostadslösningarna finns där det generellt sett finns en sämre arbetsmarknad, sade Kristoffer Jutvik till Dagens Arena i höstas.
Utredningen väntas lägga fram ett förslag i januari och en proposition kan lämnas till riksdagen sommaren 2024.
Dagens Arena har sökt Johan Pehrson, Arbetsmarknadsdepartementet samt Arbetsmarknadsutskottet för en kommentar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
