Nyhet De kristna 68:ornas återkomst till kyrkan har ökat engagemanget inom Vänstern i Svenska kyrkan. Det anges som en av förklaringarna till att antalet vänsterkandidater vuxit kraftigt sedan förra kyrkovalet.
På lokal kyrkovalsnivå har Vänstern i Svenska kyrkan lyckats få 80 procent fler att ställa upp på kandidatlistorna i år jämfört med 2017. Procentuellt sett är det bara SD som kommer i närheten av denna tillväxt.
Det visar statistik som Svenska kyrkan tagit fram till Dagens Arena. Siffrorna visar hur antalet kandidater som ställer upp till de tre kyrkovalen har förändrats sedan det förra valet för de 15 grupper som ställer upp i det nationella kyrkomötesvalet. Även på stifts- och kyrkomötesnivå är det betydlig fler som kandiderar för Vänstern.
Ni har ökat antalet kandidater mest procentuellt sett sedan förra kyrkovalet. Vad ligger bakom denna utveckling?
– Dels så har vi fördubblat vårt medlemsantal på bara ett par år och dels så ställer vi dessutom upp på fler listor och i två nya stift. Det har också att göra med att vi har ett allt kallare klimat i samhället, att klassklyftorna ökar och att diakonin, kyrkans socialtjänst så att säga, får nya stora lass att dra och att vi måste ropa högt om detta, säger Mona Olsson, ordförande för Vänstern i Svenska Kyrkan, Visk.
Hur ser kopplingen ut mellan samhällsklimatet och att ni har ökat antalet kandidater på listorna kraftigt, menar du?
– Folk reagerar på detta och vill engagera sig i kyrkan, bland annat utifrån att ingen ska behöva vara fattig. Till exempel är det många från den kristna 68-rörelsen som lämnade kyrkan i sin ungdom som nu har återvänt för att engagera sig.
** Himmel och Jord ställde ej upp 2017. Även AFS är nya men de har inga lokala kandidater. Källa Svenska kyrkans valkansli.
Visk har nio av 251 mandat i det nationella kyrkomötet. Man är fristående från Vänsterpartiet, men beskrivs ibland som kopplade till Vänsterpartiet.
– Jag skulle inte säga att vi är kopplade till dem. Vi har inget ekonomiskt stöd från Vänsterpartiet eller så. Däremot är ungefär 90 procent av medlemmarna också med i Vänsterpartiet.
Sett till antalet medlemmar är nomineringsgruppen dock inte i närheten av Vänsterpartiet, då man endast har cirka 400 medlemmar.
Hur stor del av det ökande engagemanget kan bero på att Vänsterpartiet ökat antalet medlemmar under de senaste 10 åren tror du?
– När Vänsterpartiet satte ned foten i arbetsrättsfrågan medförde det ett ökat medlemsantal även hos oss. Det som händer i den vanliga världen händer också i kyrkan, säger Mona Olsson (Visk).
Det är 286 Visk-medlemmar som kandiderar i årets val på lokal nivå. Precis som för flera andra kandiderande grupper är inte antalet namn så högt i relation till antalet församlingar och pastorat i Sverige. På den lokala fullmäktigenivån hålls nästan 600 val.
– Att vi inte är fler har att göra med att vi inte är representerade i alla stift, och inte finns på listor överallt, säger Mona Olsson.
Källa: Svenska kyrkans valkansli
Betydligt sämre, sett till antalet kandiderande, har det gått för Miljöpartister i svenska kyrkan de gröna. Det är 78 personer som ställer upp från nomineringsgruppen till kyrkofullmäktige i hela landet, en minskning med 37 procent sedan förra valet.
Även här har utvecklingen påverkats av det parti man vuxit fram ur, i det här fallet Miljöpartiet.
Marja Sandin-Wester är MPSK de grönas gruppledare i kyrkomötet, kyrkans motsvarighet till riksdagen. Hennes bild är att minskningen av antalet namn på listorna bland annat beror på relationen till Miljöpartiet.
– Folk tror att vi ingår i Miljöpartiet och är Miljöpartiet och då halverades antalet mandat.
Efter att MPSK gjorde ett starkt val till det nationella kyrkomötet 2013 och tog 12 av de 251 mandaten sjönk antalet mandat till 6 förra valet. Detta har i sin tur påverkat listorna i årets val.
– Många som stod på listorna tänkte att ”varför ska jag stå på en lista, jag kommer ju ändå inte in?”, säger Marja Sandin-Wester.
Hennes nomineringsgrupp har visserligen bytt namn inför detta val, men ordet ”miljöpartister” finns kvar. Helst skulle gruppen velat ha bort ordet ”miljöpartister”, förklarar hon. Detta för att markera avstånd till Miljöpartiet. Men det gick inte då det finns en liten grupp på nationell nivå som heter Gröna Kristna och som också kandiderar till kyrkomötet, och att det skulle kunna ske en förväxling.
– Vi är helt fristående. Vi har inget att göra med Miljöpartiet utom att vi har samma värderingar men till skillnad från Miljöpartiet behöver vi inte ge oss in i kompromisserna på regeringsnivå, säger Marja Sandin-Wester.
Är det ett problem att ni har klart färre namn på listorna i år jämfört med 2017?
– Det är inget problem egentligen, i alla fall inte på kyrkomötes- och stiftsnivå. För varför ska vi ha en lång lista om kanske fem personer kommer in, säger MPSK:s gruppledare.
På den lokala nivån är det annorlunda. Enligt Svenska kyrkans valkansli deltar MPSK de gröna i endast 35 av de cirka 600 kyrkofullmäktigevalen.
Att få tillräckligt många att ställa upp på listorna lokalt är en svårighet som de gröna har haft i alla år, berättar Marja Sandin-Wester som också är kulturpolitiker för MP i Stockholms stad. I många församlingar finns det bara ett eller två namn på listan.
– Man kan höra att ”nej, jag vill inte stå på listan för jag vill inte vara med i kyrkorådet”.
Kyrkorådet är den lokala beslutande enheten i församlingen som utses av kyrkofullmäktige, och som till en del består av personer som valts in i kyrkofullmäktige.
– Många medlemmar föredrar att arbeta som volontärer i kyrkan med ideellt arbete snarare än att gå i kyrkan varje söndag, och då är de inte så intresserade av att sitta i kyrkorådet, säger hon.
Efter Vänsterpartiet är det Sverigedemokraterna som gått fram starkt på lokal nivå sedan förra kyrkovalet, då partiet ökat antalet kandidater till fullmäktige med 46 procent, från 574 till 840 namn.
Det är visserligen fyra nomineringsgrupper som lockar fler. Speciellt Socialdemokraterna med sina 5 748 namn och Posk, partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, med 3 141 kandidater, har gott om folk på listorna. Posk ställer också upp med flera hundra nya namn i årets val. Men den procentuella ökningen av kandiderande sverigedemokrater är desto större. Varför är det så?
På lokal nivå handlar det om att partiet växer kontinuerligt, enligt SD:s kyrkopolitiska talesperson. Allt fler är intresserade av att representera partiets politik i alla delar av samhället, säger riksdagsledamoten Aron Emilsson (SD).
– Vi har fått allt fler som vill kandidera för oss i valen. Allt fler håller med oss om hur fel politiken har bedrivits. Det gäller både för rikspolitiken och för kyrkopolitiken, säger SD:s kyrkopolitiska talesperson, via e-post.
Att man samtidigt minskar i valet till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet beror på att många på dessa nivåer har valt att inte kandidera av privata skäl eller av tidsbrist, förklarar han.
– Vissa kandidater kan också uppleva att Svenska kyrkan rör sig allt längre bort ifrån dess kärnuppdrag och dess bekännelseskrifter. Man har svårt att identifiera sig med samfundets avsteg från klassisk kristen teologi utifrån en luthersk-evangelisk trosbekännelse på biblisk grund, skriver Aron Emilsson till Dagens Arena.
Läs mer om kyrkovalet 2021
Svenska kyrkan rustar för nytt valrekord
Studie avslöjar – så styrs kyrkan partipolitiskt
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
