Nyhet Tolv myndigheter har i uppdrag att samarbeta mot den organiserade brottsligheten. Men arbetet har kantats av oklarheter i kommunikation, samverkan, och uppdragets syfte. Det visar en ny granskning gjord av Riksrevisionen.
På uppdrag av regeringen har myndigheter sedan 2008 samarbetat för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Totalt tolv myndigheter har deltagit i samarbetet; Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Mellan 2013 och 2018 satsade myndigheterna mer än 2,8 miljoner arbetstimmar och minst 1,4 miljarder kronor på det gemensamma uppdraget.
Riksrevisionen har nu granskat hur arbetet utförts. Granskningen visar att regeringens styrning inte har varit tydlig eller samordnad, och att de inblandade myndigheterna därför själva har behövt formulera vad arbetet konkret ska leda till.
“Regeringen har dessutom inte följt verksamheten i tillräcklig utsträckning för att försäkra sig om att den nått sina mål. Det är anmärkningsvärt för en så omfattande och viktig verksamhet”, skriver riksrevisor Stefan Lundgren i ett uttalande
Eftersom att de tolv myndigheterna hör till fyra olika departement har kommunikationsproblem uppstått. Arbetsmarknadsdepartementet och socialdepartementet menar att det är justitiedepartementet som har samordningsansvar, medan justitiedepartementet menar att de inte kan gå in och styra över myndigheter de inte ansvarar för.
Även arbetssättet har ifrågasatts. Till exempel har myndigheterna haft i uppdrag att arbeta förebyggande i utsatta områden. Det är något som Kustbevakningen haft svårt att delta i då de inte har någon anknytning till de områdena. Flera myndigheter har uttryckt att de inte vet vad de ska bidra med i arbetet, eller hur mycket det ska prioriteras parallellt med den dagliga verksamheten. Tre av departementen menar dock att regeringen har uttalat att arbetet är en del i myndigheternas ordinarie uppgifter
“Arbetet har pågått i tio år. Trots det finns det endast begränsad information om hur mycket resurser som läggs ner och hur väl målen nås. En verksamhet som årligen sysselsätter hundratals människor till en kostnad av flera hundra miljoner kronor borde följas upp bättre än så”, skriver Susanna Honnér, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att säkerställa att styrningen av arbetet samordnas regelbundet, och att resultatet lever upp till de uppsatta målen. Myndigheterna rekommenderas att redovisa resursåtgång och resultatet av deras eget arbete för att det i framtiden ska vara lättare att göra bedömningar av vad som faktiskt gjorts.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
