Oklara villkor för ökande antal egenanställda

Arbetsmarknad Branschstatistik visar att både »egenanställda« och »egenanställningsföretag« fortsätter att öka. Samtidigt kvarstår frågor kring hur tryggt det egentligen är.

Förra året publicerade Dagens Arena en granskning av så kallade »egenanställningsföretag« som tjänar pengar på att fakturera åt uppdragstagare som inte vill eller kan skaffa en F-skattesedel, men ändå vill kunna utföra tjänster och få betalt via faktura.

Tanken är att dessa personer istället är anställda på företag som Frilans finans eller Cool Company och att dessa fakturerar uppdragstagarens kunder och samtidigt betalar in sociala avgifter. I utbyte tar företagen cirka sex procent av det fakturerade beloppet. »Tryggt och enkelt« – så marknadsför branschen sig själva.

På uppdrag av Egenanställningsföretagens branschorganisation har Novus undersökt tillväxten i branschen. Rapporten visar att de elva företag som har svarat redovisar totalt 34 385 egenanställda under 2016, det är en ökning med 35 procent från året innan. Faktureringsvolymen har mer än femdubblats sedan 2011.

Dagens Arenas granskning av de tre största aktörernas villkor förra året, visade att två av dem inte betalar ut lön till de egenanställda om kunden inte betalar, lönen betalas ut först när fakturan är betald. Detta trots att arbetsgivaransvaret innebär att arbetsgivare är skyldig att betala ut arbetstagarens lön, semesterersättning och sjuklön.

Stephen Schad som är ordförande för Egenanställningsföretagens branschorganisation sa dock till Dagens Arena att det var en felaktig syn på hur en egenanställning bör fungera.

– Eftersom vi är arbetsgivare är vi också skyldiga att inneha affärsrisken.

Problemen med de oklara rollerna gäller även dem som använder sig av faktureringsföretagen. Ska de räknas som anställda eller egenföretagare?

Tidningen Arbetet granskade i början av året hur A-kassorna förhöll sig till personer som var anställda av företagen. Granskningen visade att A-kassorna i många fall tolkade personerna som egenföretagare snarare än som anställda. Detta innebar att de inte kunde få ut någon A-kassa alls och i vissa fall till och med bli återbetalningsskyldiga.

Friheten från en fast arbetsgivare behöver inte innebära ett liv i frihet, utan att man blir underkastad marknaden istället.

Oklarheterna kring hur faktureringsföretagen ska tolkas i fråga om de är arbetsgivare eller inte utmanar den traditionella arbetsmarknaden, säger Maria Norbäck, forskare i företagsekonomi på Handelshögskolan i Göteborg. Hon har forskat om hur man organiserar medieföretag och mediearbetare och beskriver egenanställningsföretagen, liksom bemanningsföretag och plattformsföretag som Uber, och Airbnb, som en del av digitaliseringen. Tekniska innovationer har möjliggjort nya typer av sätt att organisera arbete.

– I många andra europeiska länder finns det flera andra varianter på egenanställning, men den svenska ramen för trygghetssystem och liknande har varit uppdelad mellan anställd och egenföretagare, säger hon.

Maria Norbäck betonar att mängden olika anställningsformer dock inte betyder att arbetsvillkoren för de egenanställda i andra länder är bättre.

– Snarare ger det sämre villkor för egenanställda än de svenska socialförsäkringssystemen, säger hon och beskriver hur vi idag lever inom ramen för en ideologi där det är bra och fritt att vara en entreprenör som kan välja sina uppdrag istället för att vara »fast« och anställd.

Samtidigt som de frilansjournalister som hon möter i sin forskning vittnar om att friheten från en fast arbetsgivare inte behöver innebära ett liv i frihet, utan snarare att man blir underkastad marknaden istället.

– Det är en entreprenörshype med en mörk baksida, och att hitta sätt att bemöta den nya ekonomin är en av samtiden och framtidens viktigaste frågor, säger Maria Norbäck.