Bild: PAUL WARRENER/HANDOUT

Efter två dagars slingrande medgav oljeföretaget Shell att en oljeläcka pågick i Nordsjön. Oljeborrningen blir allt mer riskfylld.

I fredags medgav oljeföretaget Shell att en oljeläcka inträffat vid plattformen Gannet Alpha utanför den skotska kusten. Medgivandet skedde först två dagar efter att företaget först upptäckt läckan. När en andra läcka upptäcktes i måndags ville Shell först inte kalla det för en ny läcka. Eftersom den befann sig i närheten av den första.

Utsläppet har visat sig vara det enskilt största oljeläckaget i Nordsjön under de senaste tio åren. Hittills har 218 ton olja spritt sig i vattnet runt oljeplattformen. Shell har fortfarande inte kunnat ge en förklaring till hur skadan på oljeledningen uppstått. Företaget har dock till sist medgett att den nya läckan kan ta veckor att stoppa.
– Det är självklart upprörande att det tog två dagar för företaget att komma med information om vad som hänt. Det känns som ett mönster som går igen att dessa oljeföretag alltid hävdar att det inte existerar några problem förrän de tvingas erkänna att så är fallet, säger Ellen Bruno, marin sakkunnig på Naturskyddsföreningen.

Oljeföretagets ovilja att medge läckan är dock bara en av flera ringande varningsklockor i en allt mer riskfylld oljeborrning.

Läckan i Nordsjön är förhållandevis liten jämfört med förra årets stora katastrof i mexikanska bukten. Deepwater Horizon läckte då ut 70 000 fat olja per dag (den officiella versionen från BP var dock inledningsvis att 5000 fat per dag läckte ut). Men även mindre olyckor kan orsaka stor skada.
– Olyckan i Nordsjön skedde under en period när det finns mycket fåglar i området som kan ta skada. När oljan når havsbotten kommer den sedan att påverka fisklivet. Sedan är det förstås intressant att oljeföretagen alltid har hävdat att oljeborrning i Nordsjön är säkert, säger Ellen Bruno.

Över hälften av oljeplattformarna i Nordsjön är äldre än 20 år. I jakten på de sista dropparna av det svarta guldet i det nordliga havet får oljeplattformarna fortsätta vara i bruk. Trots att den planerade livslängden ofta inte är beräknad till längre än 25 år. Reparationer skjuter upp pensionsdagen, samtidigt som risken för nya fel ökar. Oljeföretagen BP och Statoil har de senaste månaderna tvingats stänga plattformar i Nordsjön efter en brand och en gasläcka.

I takt med att de oljefält som nu är i bruk töms på innehåll växer intresset för oljeborrningar i Arktis. Amerikanska myndigheter godkände nyligen en ansökan från Shell om att provborra i Beauforthavet vid Arktis. En miljö förenad med betydligt större risker än i Nordsjön. Den känsliga marina miljön i svårtillgängliga områden sätter direkta likhetstecken mellan oljeutsläpp och ekologisk katastrof.

För lite drygt två veckor sedan tvingades Shell att ta på sig ansvaret för två tidigare oljeutsläpp i Nigera. De två läckorna har ödelagt ett område där 69 000 människor lever och kommer att ta 20 år att städa upp. Samma vecka kritiserades företaget av FN:s miljöprogram (UNEP) för att ha mörklagt över 40 år av miljöförstörande oljeutsläpp i Nigerdeltat.

Miljöorganisationer har torrt konstaterat att informationen som Shell lämnat om läckan i Nordsjön åtminstone är bättre än vid dem i Nigerdeltat. Men det säger kanske mer om företagets attityd gentemot fattiga länder i Syd än dess vilja att ta ansvar för sina utsläpp.