Nyhet Aldrig förr har så mycket pengar i en budget gått till klimat och miljö. Trots det är Sverige långt ifrån att minska utsläppen i den takt som krävs för att nå klimatmålen.
Ett av det största utgiftsområdet är olika satsningar för att göra resor och transporter bättre för klimatet; sammanlagt 5,4 miljarder kronor. Det är till exempel utökad miljöbilsbonus, stöd till järnvägstransporter och underhåll av järnvägar, skärpta krav på inblandning av biodrivmedel för både bilar och flygplan samt satsningar på cykelvägnät. Den enskilt största satsningen, två miljarder kronor, går till kollektivtrafiken.
– Det är ytterligare pengar som läggs till de tre miljarder som redan satsats på kollektivtrafiken, sedan står det kommunerna fritt att med deras ökade anslag lägga mer om de vill, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på måndagens pressträff.
»Inte tillräckligt«
Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Jens Holm är kritisk. Han och hans parti hade velat se mycket mer direkt.
– Utgångspunkten från regeringens sida har varit att kollektivtrafiken ska ha full täckning för sina kostnader under pandemin. De har fått tre miljarder hittills, men bara för att täcka årets förluster krävs sex miljarder till. Då blir det tydligt att två miljarder nästa år inte är tillräckligt.
Den näst tyngsta posten är skydd och bevarande av naturen, som förstärks med 2,2 miljarder. Det rör sig bland annat om 600 miljoner kronor till skydd av värdefull natur och 350 miljoner till att återväta våtmarker, som en del av negativa utsläppssatsningar. 105 miljoner går till stärkt havs- och vattenmiljöarbete så som sanering av förorenade vattenområden. Utöver det ska naturnära anställningar för skogsvård skapas och vandringsleder ska återställas.
Nästan en miljard går till industrierna och att företag ska bli bättre för klimatet. Industrins klimatomställning, industriklivet, förlängs.
Klimatomställningen avgörs inte av miljöbudgeten
Jens Holm tycker det är mycket i budgeten som är bra och viktiga små steg i rätt riktning.
– Om man bara tittar strikt på klimat- och miljöposten så är det en kraftig höjning. Men sett till hela budgeten, och hela reformutrymmet så är det otillräckligt. Det är för lite för sent.
Klimatomställningen avgörs inte av miljöbudgeten, utan av den samlade ekonomiska politiken och näringspolitiken. Det menar Eva Alfredsson, miljöforskare som arbetar som analytiker på Tillväxtanalys och som forskar på KTH. Hon lyfter fram att det rör sig om tio miljarder av en återhämtningsbudget på 105 miljarder, och hela statsbudgeten är på ungefär 1 000 miljarder.
– Det är väldigt bra att satsningarna på miljö ökar kraftigt. Huruvida budgeten bidrar till en grön omställning beror dock på helheten. Generellt kan man ju konstatera: 10 miljarder gröna investeringar per år i tre år är bra. Dessa 10 miljarder ska dock ses mot det totala reformutrymmet på cirka 100 miljarder och Sveriges bruttoinvesteringar på över 1000 miljarder per år varav 80 % görs inom näringslivet. Om det »bara« är 10 miljarder som driver på den gröna omställningen och resterande investeringar inte bidrar eller till och med motverkar en grön omställning kommer det vara motigt. Det krävs en omfattande analys för att kunna dra slutsatser om hur budgeten i sin helhet kommer bidra till våra hållbarhetsmål.
Skadliga subventioner
Naturskyddsföreningen har tidigare kritiserat regeringen för att inte göra tillräckligt och bland annat pekat på att det årligen ges miljöskadliga subventioner som kostar staten 30 miljarder kronor. Organisationen ser positivt på en del av beskeden, så som förslaget att göra förmånsbil dyrare och en slopad nedsättning av energiskatt för uppvärmningsbränsle. Men framhåller samtidigt att vaken riksdagens eller Parisavtalets klimatmål kommer att nås med dessa satsningar. Trots att regeringen aviserat att avskaffa flera klimatskadliga
– Klimatsatsningarna i budgeten är mycket välkomna, liksom avskaffandet av vissa klimatskadliga subventioner. Nu behövs det ännu mer fokus på att minska stödet till sådant som upprätthåller den fossila ekonomin. Som jämförelse har stödet till krisande flygbolag under året varit lika stort som hela satsningen på hållbara transporter i budgeten. För att ha en chans att nå våra klimatmål måste alla klimatskadliga subventioner fasas ut, ett fossilförbud bör införas till 2030 och ingen utbyggnad av fossilproduktion tillåtas i Sverige i framtiden, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
Läs mer: Regeringens subventioner skadar miljön
Preemraff kan »slå undan benen« på klimatsatsningarna
Under andra halvan av 2020 är det sagt att Preemfrågan kommer att avgöras av regeringen. Preem hävdar att de ökade koldioxidutsläpp som sker vid raffinaderiet i Sverige delvis motverkas av minskade utsläpp genom ett mer energirikt fartygsbränsle. Motståndarna pekar på att utsläppen av koldioxid kommer öka med mellan 1–3,4 miljoner ton per år och då bli Sveriges enskilt största utsläppskälla.
Miljöpartiet har sagt att regeringen måste säga nej. Skulle regeringen ge Preemraff tillstånd att bygga ut så måste utsläppen minska än mer radikalt i andra sektorer och från andra företag. Även utan utbyggnaden av Preemraff är Sverige idag långt ifrån att minska utsläppen i den takt som krävs för att nå klimatmålen.
– Om regeringen skulle ge Preemraff grönt ljus så slår de i ett penndrag undan benen flera gånger om på alla de klimatinsatser som regeringen trots allt gör i budgeten. Regeringens satsningar minskar utsläppen med ett par tusen ton här och där, och det är inte fy skam, men om utbyggnationen av Preemraff blir av ökar de svenska utsläppen med över en miljon ton. Det äventyrar alla våra klimatmål, säger Jens Holm.
Läs mer: Striden om Preemraff
Sänker utsläppsgräns för klimatbonus
Regeringen fick tidigare kritik för att man lättade på kraven för bilar att få klimatbonus. Från en utsläppsgräns på 60 gram per kilometer till 70 gram. Det bidrog till att Volvos laddhybrid-SUV på 2,3 ton, i augusti i år blev den mest sålda klimatbonusbilen.
Det innebar att bilar med hälften så stora utsläpp tappat marknadsandelar till Volvo-SUV:arna – tack vare att regeringen lättade på kraven för klimatbonus i år. Något SVT var först med att rapportera. Klimatbonusen ger köparen ett bättre pris, lägre fordonsskatt och tjänstebilsförare får sänkt förmånsvärde. Många arbetsgivare accepterar nu också bara tjänstebilar som har klimatbonus.
Regeringen valde att lätta på kraven för bonus, men berättade i förra veckan att de korrigera tillbaka till de striktare 60 grammen per kilometer. Förutom att utsläppsgränsen för bonus sänks vill regeringen även höja det högsta bonusbeloppet, från 60 000 till 70 000 kronor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
