»Orange-sjuksköterskorna får mindre betalt än minimilönen«

Norska sjukhusen har sagt upp avtalet med Orange och riktar nu skarp kritik mot företaget. »De liknar inte norska arbetsvillkor överhuvudtaget«, säger Sara Bell från Fagforbundet. 

Bemanningsföretaget Orange, som hyr ut utländska sjuksköterskor till den svenska sjukvården, har inte bara kritiserats i Sverige. I mars i år sa de norska sjukhusen upp avtalen med Orange-koncernens norska bolag, Orange Helse. Detta efter »två små missar« enligt Lars Hezsö, vd för svenska Orange.

– En sjuksköterska har brutit mot veckovilan och jobbat 19 dagar i sträck för att täcka en sjukskrivning för en kollega. Och så har vi haft fel i vårt system så att nattillägget slutat 6 på morgonen, fast det ska sluta klockan 7. Vi har därför betalat ut tre timmar för lite lön till tre sjuksköterskor vid tre tillfällen. Det är de två felen som vi gjort. Och därmed så har man då hävt avtalet, säger han och fortsätter:

– Personligen tycker jag att det är små missar vi har gjort, men man har sett det från en annan vinkel från kundens sida. Men fel har vi gjort, absolut.

Och visst kan det kanske förefalla dramatiskt att säga upp avtalen på grund av de anledningar som Lars Hezsö nämner. Men det är för att det helt enkelt inte stämmer.

Enligt uppsägelsebrevet från Helseforetakenes Innkjøpsservice (HINAS), som samordnar upphandlingen av vårdbemanning i Norge, har Orange brutit mot arbetsmiljölagen på flera punkter. Flera av brotten anses som mycket allvarliga. Samtliga vikarier har inte fått det kvällstillägg de har rätt till och flera har inte fått lön motsvarande antalet inrapporterade arbetstimmar. Fem av vikarierna har inte haft tillräcklig dygnsvila. Sett till att kostnader för transporter och boende är inräknade i lönen – tvärtemot vad Orange påstår på sina utländska hemsidor – så får sjuksköterskorna också mindre än betalt än minimilönen.

Liksom svenska landsting sagt att Orange vid upphandlingen inte uppgett att man använder sig av underleverantörer, påpekar också HINAS att bemanningsföretaget mörkat detta. 

»Det innebär att underleverantörerna satt avtal kring lön och arbetsförhållanden som även de strider mot de norska ramavtalen (…)  Väldigt lite talar för att företaget kommer att ändra sig. Tvärtom har vi registrerat det motsatta, nämligen en rad bortförklaringar och argumentation som gör oss verkligt oroade för om Orange Helse skulle kunna klara av att praktisera norska villkor« står det att läsa i uppsägelsebrevet.

Även flera enskilda kommuner och vårdinrättningar i Norge har brutit samarbetet med Orange. Bland annat har patienter blivit felmedicinerade på grund av bristande språkkunskaper hos de utländska hyrsjuksköterskorna. 

I Bergen har man nyligen avslutat företagets uppdrag. Där är Sara Bell ledare för fackförbundet Fagforbundet. Hon säger att facket länge varit kritiska mot bemanningsföretaget. Det som gjorde att man först fick upp ögonen för Orange var själva företagsstrukturen, med flera olika bolag i olika länder. 

– Det är tydligt att företagsstrukturen är gjord på det här viset för att det ska vara så svårt som möjligt att få någon insyn. Vi märkte också att hyrsjuksköterskorna var väldigt rädda för att berätta om sina arbetsvillkor.

Efter en tid vågade några av sjuksköterskorna visa upp sina kontrakt för Fagforbundet – som häpnade.

–  De liknar inte norska arbetsvillkor överhuvudtaget. Till exempel stod det att arbetstagaren är förbjuden att prata med arbetsgivaren, alltså kommunen, om hur mycket hon jobbar. Det strider inte bara mot norsk lag utan även mot EU-konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Att Orange inte vill att kommunerna ska veta hur mycket de anställda arbetar menar hon pekar på problematiken med att sjuksköterskorna kan arbeta för flera arbetsgivare samtidigt. Det visade sig inte minst i revisionen som HINAS genomförde, där en sjuksköterska arbetat 19 dagar i sträck genom att växelvis vara uthyrd till ett sjukhus och Oslo kommun.

– Det behövs inte mycket fantasi för att förstå att de här vikarierna kan arbeta för flera kommuner samtidigt utan att någon känner till det. Det är omöjligt att upptäcka.

Sara Bell förklarar vidare att sjuksköterskorna måste gå en språkkurs innan de skriver på anställningsavtalet.

– De som varit kritiska mot avtalet eller ställt för många frågor har blivit kallade för »oppositionella« och sedan avvisats från språkkursen. Men de har ändå varit tvingade att betala kostnaden på 4000 euro för svenskakursen i efterhand, även om de inte fått något jobb, säger Sara Bell.