välfärdsbrott Finansminister Magdalena Andersson presenterade idag regeringens åtgärder för att minska så kallade välfärdsbrott. Enligt Andersson handlar det inte bara om skattepengar, utan om tilltron till hela skattesystemet.
Att motverka så kallade välfärdsbrott ska inte bara spara staten pengar, utan också främja konkurrensneutralitet för företag, spara resurser som går till utredningar och öka jämlikheten och tilltron till skattesystemet, enligt finansminister Magdalena Andersson på torsdagens presskonferens. Förslagen är tänkta att skapa ”ordning och reda”, och talar mycket om brottsförebyggande åtgärder.
I höstbudgeten får Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten anslag för att motverka brott och Arbetsmiljöverket får tillskott för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Sammanlagt handlar det om 111,5 miljoner kr till nästa år och 165,5 miljoner kr till 2021.
Stort fokus ligger på ökade resurser till Skatteverket, för en utredning av folkbokföringsregistret, för att registret ska vara så korrekt och pålitligt som möjligt.
– Felaktig folkbokföring kan utnyttjas för fusk. Till exempel kan det handla om personer som flyttat utomlands, men ändå står skrivna i Sverige och fortsätter att lyfta bidragspengar fast de inte är berättigade till dem, säger Magdalena Andersson.
Regeringen föreslår också ett krav på elektronisk betalning vid rut- och rotarbeten:
– Att inte kunna betala jobbet med kontanter om man vill utnyttja rut- eller rotavdrag minskar möjligheterna att fuska.
Den fjärde åtgärden är införandet av ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp vid beskattning av personer som bor utomlands och tillfälligt jobbar i Sverige. Var skatten betalas ska avgöras av var arbetet utförs och för vem, istället för av vem som betalar ut lönen. Mer exakta riktlinjer och undantag ska jobbas fram till januari 2021, när förändringarna är tänkta att träda i kraft.
Redan 2015 började regeringen utreda hur man kunde minska välfärdsbrotten, och hittills har flera åtgärder genomförts. Till exempel har både krav och rutiner för id-kort och straffen för välfärdsbrott skärpts. 2017 presenterade regeringens utredare Lars-Erik Lövdén flera förslag om hur brottsbekämpningen skulle gå tillväga, vilket Dagens Arena rapporterade om. Ett av förslagen var att myndigheterna skulle få resurser att själva utreda fler brott, vilket mötte skarp kritik från både Ekobrottsmyndigheten och Försäkringskassan.
”Att ansvara för en brottsutredande verksamhet och leda förundersökningar är något helt annat än den kontrollverksamhet som görs inom ramen för Försäkringskassans huvud-uppdrag”, skrev Försäkringskassan i sitt remissvar i augusti 2017. Där påpekades också att utredningen underskattat resurserna som skulle behövas för uppdraget.
Den första juli 2018 återinfördes sk. folkbokföringsbrott, vilket är tänkt att underlätta för åtgärder när felaktig folkbokföring upptäcks. Dessutom fick Skatteverket samtidigt rätt att göra oanmälda hembesök och de anser sig behöva kontrollera att folkbokförda uppgifter stämmer.
Flera av de de förslag som presenterades i dag lades redan 2018 men har inte verkställts förrän nu, vilket enligt Andersson beror på att de har haft en övergångsregering och därmed inte kunde lägga förslagen i förra höstbudgeten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
