arbetsmarknad Svenskar har god förmåga att anpassa sig till strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Men de som har svårt att klara sig efter uppsägning behöver mer stöd och en lokalt förankrad arbetsförmedling, menar fyra forskare.
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och deras konjunkturråd har skrivit en ny rapport om pågående och kommande strukturomvandlingar på svensk arbetsmarknad. Där riktas också förslag på åtgärder för att så många arbetstagare som möjligt ska lyckas få arbete på en arbetsmarknad som förändras.
– Det vi ser är att de som framför allt drabbas är äldre, lågutbildade och personer i glesbygd. De både utsätts mer för strukturomvandling men de har också svårast att ställa om när man ska gå från en teknologi till ett annan och byta jobb, säger David Seim, nationalekonom vid Stockholms universitet och en av författarna till rapporten.
Strukturomvandlingen går i stort sett ut på att industrin minskar samtidigt som tjänstesektorn ökar, inte minst inom finansiella tjänster. Trenden i Sverige liknar den i många länder. Historiskt fungerar omvandlingen på arbetsmarknaden bra i Sverige, anser forskarna. Det här beror främst på fackföreningarnas välvilja, genom en solidarisk lönepolitik som går ut på att lågproduktiva företag ska slås ut, och – troligen – på omställningsavtalen för arbetstagare som sägs upp.
Men forskarna vill se arbetsmarknadsåtgärder som tydligare riktar sig mot personer som befaras kunna hamna i långtidsarbetslöshet om de blir av med jobbet. Bland annat vill de se ett starkare och mer aktivt stöd från Arbetsförmedlingen.
– De här personerna hjälps av personligt förmedlarstöd, alltså en handläggare som de har personlig kontakt med. Det vet vi från forskningen. Vi vet också att de som handlägger de här personerna bör ha en lokal förankring och känna till den lokala marknaden. Tyvärr ser vi att Arbetsförmedlingen, som stängt kontor i större utsträckning i glesbygd, tappar den här förankringen, vilket inte gynnar de här personerna, säger David Seim.
Lena Hensvik, en annan av forskarna bakom rapporten, tillade under seminariet angående Arbetsförmedlingens omläggning:
– Den bygger på argumentet att marknadskrafterna ska lösa behovet med privata förmedlare i glesbygden, och där kan man oroa sig för att marknaderna är för små för att det ska uppstå konkurrens mellan privata förmedlare. Och vi känner oss oroliga för att man inte ska kunna upprätthålla kvaliteten på att förmedla insatser.
Mer utsatta personer är mindre benägna att söka sig till vidareutbildning än personer med starkare position på arbetsmarknaden. De bör erbjudas kortare kurser eller utbildningar.
– Man ska rikta utbildningsinsatserna för de här personerna, med korta utbildningar som verkligen stärker dem på arbetsmarknaden, till exempel en körkortsutbildning, säger David Seim.
Sådana utbildningsinsatser erbjuds idag i för liten utsträckning, menade Lena Hensvik, en annan av rapportförfattarna, under seminariet.
Forskarna föreslår också att det nyligen införda studieomställningsstödet bör snävas in mot de som har störst behov av omskolning. I dag är stödet öppet för de flesta som har arbetat i minst åtta år att söka, och det är inte begränsat till vissa utbildningar – även om en bedömning ska göras i varje fall om hur en utbildning stärker individen på arbetsmarknaden.
– En enkel sak är att ge prioritet i omställningsstudiestödet till de som blivit varslade, säger David Seim.
I paneldiskussionen medverkade också Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, och Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen och ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp. Båda hade nyckelroller i att förhandla fram förändringarna i anställningsskyddet och det nya omställningsstudiestödet.
Sedan den nya regeringen tillträdde har arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) uttalat att man kan behöva skruva i omställningsstudiestödet för att rikta det mer mot yrken där behoven på arbetsmarknaden är som störst. Nu riktas en liknande kritik från forskarna i SNS konjunkturråd.
Men Martin Wästfelt har tillförsikt om att omställningsstudiestödet kommer att fungera som det var tänkt i avtalet mellan arbetsmarknadens parter: som en morot till arbetstagarna i utbyte mot försämrat anställningsskydd.
– Vi är inte oroliga, och vi kommer försvara överenskommelsen gemensamt. Vi har träffat ett avtal och vi har under hela den här resan sett till att vi har en bred politisk förankring med alla partier. Vi har trygga signaler om att även den regering som nu sitter delar den här bedömningen och står upp för detta, sa Martin Wästfelt under seminariet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
