AVTAL17 Journalistförbundet anpassar sig efter Unionens avtal och tillåter nu programanställning i fyra istället för två år inom public service. »Vi ser verkligheten som den ser ut« säger SJF:s förhandlingschef Johan Lif.
Sedan 2013 är det möjligt för journalister på SVT, SR och UR som är med i Unionen att arbeta på den tillfälliga anställningsformen programanställning i fyra år istället för vad som tidigare gällde, två år. Eftersom Journalistförbundet, SJF, har hållit kvar i regeln med maximalt två års programanställning har konsekvensen blivit att många journalister som blivit erbjudna förlängd programanställning har valt att lämna SJF för Unionen eller helt har lämnat facket.
– De flesta vill jobba längre och då byter de fack. Konsekvensen har blivit att vi har haft hela redaktioner på P3 där ingen har varit med i facket, säger Johan Lif, förhandlingschef på SJF.
Programanställning är en anställningsform som är till för att tillfälligt ta in ny och bredare kompetens på redaktionerna, men har kommit att bli i princip mer regel än undantag på framförallt P3. Att anställda kan »shoppa« mellan olika villkor genom att byta fackförbund just inom public service-bolagen har att göra med att det sedan länge finns två avtal för journalister, både med Unionen och SJF, och inte bara ett avtal per yrkesgrupp som på många andra arbetsplatser.
I det nya treåriga avtal som SJF slöt igår med SR, SVT och UR har förbundet till slut gått med på att förlänga programanställningsperioden, efter att tidigare ha kritiserat Unionen för hur de har hanterat den här anställningsformen.
– Det är en del av avtalet, så på det sättet kan man se det här som en eftergift. Å andra sidan kan man se det som en möjlighet att organisera medlemmar som vi inte kan organisera i dag, säger Johan Lif.
Däremot vill SJF fortsätta ha diskussion med arbetsgivaren om hur programanställningar används. Förbundet vill få bort att hela eller merparten av redaktioner kan vara programanställda, eftersom de menar att det motverkar syftet med anställningsformen.
Den stora segern i det här och övriga avtal som SJF har tecknat i år är att flexpension införs, säger Johan Lif. Att arbetsgivaren nu måste avsätta upp till två procent av löneökningsutrymmet till pensioner är viktigt inte minst för personer födda 1979 eller senare som omfattas av ITP-1, som Johan Lif menar är underfinansierat.
– För en 25-åring som börjar jobba i dag med 30 000 kronor och jobbar till 65 år blir skillnaden väsentlig. Med fullt utbyggd flexpension motsvarande två procent kan du som bäst få ett utbyggt pensionskapital med 1 1/2 miljon kronor, säger Johan Lif.
Andra eftergifter som SJF har gjort i public service-avtalet är att tidsgränsen för hur sent arbetsgivaren kan ändra i scheman förkortas från 28 till 21 dagar.
Föräldratillägget förlängs med en månad i det nya avtalet, och kommer att omfatta också visstidsanställda med längre kontrakt. Johan Lif ser det också som positivt att SJF har lyckats »hålla borta« två förändringar som finns i Unionens avtal; nämligen att allmän visstid införs som anställningsform, och att företrädesrätt enligt LAS tas bort för anställningar på maximalt en månad.
Igår tecknades också avtal mellan SJF och övriga etermedier, i huvudsak Tv4, och ett avtal för tidskrifter. Även där införs flexpension. SJF gjorde en eftergift genom att acceptera att enbart anställningstid, och inte ålder, är grund för förlängd uppsägningstid. Förutom den förändringen finns fortfarande ett särskilt villkor för den som vid 55 års ålder har arbetat 10 år på samma ställe, vilket ger uppsägningstid på upp till 12 månader.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
