Nyhet Regeringen vill miljonsatsa för att bekämpa välfärdsbrott. Miljarder försvinner genom fusk, menar utredare. Men forskare ställer sig tveksamma till dessa belopp.
Regeringen vill satsa på att stoppa fusk inom välfärdssystemen. I budgetproposition får därför tretton myndigheter tillskott på 200 miljoner kronor för att kontrollera felaktiga utbetalningar.
Dessutom föreslås även en ny myndighet. Med ett startskott på 23 miljoner kronor ska myndigheten, som ännu inte är namngiven, göra övergripande granskningar för att hitta felaktiga utbetalningar.
– Inte en enda krona ska gå till kriminella. Från regeringens sida är vi fast beslutna att slå ner hårt på alla angrepp på det gemensamma, sade Magdalena Andersson på en presskonferens när myndigheten presenterades.
Enligt finansministern är tanken att myndigheten ska hjälpa till att upptäcka mer komplicerat fusk som enskilda myndigheter har svårare att identifiera.
Behovet av en ny myndighet bygger på de analyser som framfördes av regeringens utredare Ann-Marie Begler förra året. Enligt utredningen handlar det om att hitta målvakter i välfärdsbolag, stulna identiteter, påhittade eller överdrivna assistans-behov, dolda inkomster med mera.
Utredningen tog hjälp av beräkningar från kansliet för delegationen för korrekta utbetalningar, även kallat KUT-delegationen. ”KUT-delegationens betänkande har på flera sätt varit ett värdefullt underlag i vårt arbete” skriver Ann-Marie Begler i utredningen.
Felaktiga utbetalningar från välfärden beräknades enligt KUT-delegationen vara upp till 18 miljarder kronor årligen. Enligt delegationen var dock inte siffran exakt, ett osäkerhetsintervall på 11-27 miljarder kronor angavs.
Men enligt docent Niklas Altermark på statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet och professor i statsvetenskap Björn Johnson på Malmö universitet bygger dessutom siffrorna på tveksamma metoder. I en debattartikel i Dagens Nyheter ifrågasatte de 2019 KUT-delegationens resultat: ”Rent konkret innebär det att man har låtit fem eller sex statsanställda, i huvudsak personal från Försäkringskassan, gissa hur mycket fel som finns inom ett visst välfärdssystem.”
Niklas Altermark och Björn Johnson menade att KUT-delegationens beräkningar byggde på bristfällig information och gissningar. ”Detta arbete bör dock ske utifrån empiriska studier och noggranna riskanalyser av de olika ersättningarna, inte utifrån statligt organiserade gissningslekar”.
KUT-delegationens beräkningar byggde i sin tur på metoder som delegationen mot felaktiga utbetalningars, den så kallade FUT-delegationen 2008, använde för sina beräkningar.
Metoden som Niklas Altermark och Björn Johnson uppmärksammade kallas Expert Elicitation, och utgår från att experter göra uppskattningar av de felaktiga utbetalningarnas storlek.
FUT-delegationen och den aktuella metoden uppmärksammades redan 2011 av Riksrevisionen. När de granskade statens arbete med att motverka bidragsbrott fastställde de att omfattningen av felaktiga utbetalningar helt enkelt skulle anses vara okänd. Riksrevisionen varnade även för felaktiga prioriteringar utifrån de ifrågasatta siffrorna:
”En konsekvens av detta är att det finns en risk för att regeringens styrning baseras på en föreställning om att bidragsbrottens omfattning är större än vad den i själva verket är”.
Enligt Ann-Marie Begler kan man inte alltid få exakta siffror, utan får nöja sig med uppskattningar. Hon menar att metoden ändå kan ge en slags indikation om problemets omfattning och bredd.
– Metoden hugger inte i sten om att så här mycket är det. Men oavsett om det handlar om 10 miljarder eller 18 miljarder så är det kanske inte exakta beloppet som är det viktiga. Det viktiga är att säga ”här har vi ett omfattande problem” som myndigheter och företag måste agera på, säger Ann-Marie Begler.
I och med att det är svårt att beräkna exakt hur mycket pengar som går till spillo är det emellertid svårt att uppskatta hur mycket den nya myndigheten kan påverka statskassan.
– Det är alltid svårt att göra beräkningar när man satsar mot fusk, kommenterade Magdalena Andersson när planerna på den nya myndigheten presenterades och fortsatte:
– När man satsar på fuskåtgärder så hoppas man på att få mer pengar tillbaka än man satsar. En annan viktig aspekt på detta är också att det ska vara en schysst konkurrens bland våra företag.
Ann-Marie Beglers utredning fokuserade även på hur vissa företag utnyttjar välfärdssystemen:
”Det stora flertalet företag i välfärden är seriösa, men svårigheten är att upptäcka de företag som används för att missbruka välfärdssystemen. Digitaliseringen har skapat stordriftsfördelar för identitetsmissbruk som tidigare inte fanns.”
Enligt utredningen hade 14 000 organisationer tagit emot ersättning inom välfärdssystemet 2018. De allra flesta företag ingår i vård och omsorg och sociala tjänster. Över åren har det blivit enklare att starta och bedriva företag i Sverige, mycket tack av digitaliseringen. Enligt utredningen finns det vinster med dessa förenklingar, men också risker. Fokus hamnar på att utbetalningar ska ske snabbt, hellre än prioritera kontroller.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
