A-kassa Nästan 45 000 personer gick med i en a-kassa förra året. Det är en medlemsökning med drygt 1,1 procent. Förklaringen ligger i osäkerheten på arbetsmarknaden, enligt organisationen Sveriges a-kassor.
Samtidigt är trenden att allt färre arbetslösa får ersättning från a-kassan.
Pandemiåret 2020 ökade antalet medlemmar i a-kassan med 267 000 på ett år som en följd av förenklade regler. Sedan dess har medlemsantalet minskat, men 2023 vänder kurvan uppåt igen.
– En generell förklaring är att vi har haft en ökad osäkerhet på arbetsmarknaden. Man har också pratat brett om a-kassan, till exempel när ekonomijournalister listar vad som är bra att tänka på i ekonomiskt osäkra tider så är medlemskap i a-kassan en sak, säger Thomas Eriksson, kanslichef Sveriges a-kassor.
Billig försäkring
Drygt 3,9 miljoner svenskar är medlemmar i en a-kassa. Den största medlemsökningen procentuellt sett syns hos Sveriges arbetares a-kassa, med 6 procent. Men antalet är 533 stycken fler under 2023 än året före. Tvåa på listan är lärarnas a-kassa som ökat med 3,3 procent och fått 5042 nya medlemmar. Längre ned finns Unionens a-kassa som fått 15 730 nya medlemmar, en ökning med 2,16 procent.
Lågkonjunkturen slår olika mot olika branscher, just nu lyfts bland annat arbetslösheten i byggbranschen sedan byggandet störtdykt.
– I vissa branscher är det mer oroligt än i andra. Det är en förklaring till att fler blir medlem i en a-kassa, säger Thomas Eriksson.
Samtidigt är det svårt att göra kopplingar mellan medlemsutvecklingen och tillståndet i olika branscher. Byggbranschens utveckling berör inte enbart byggarbetarna och medlemsantal i Byggnads a-kassa utan även till exempel arkitekter som vänder sig till akademikernas a-kassa. Fler tjänster med koppling till byggande som påverkas är till exempel husfabrikanter.
Arbetslösa utan ersättning
Thomas Erikssons råd till den som är orolig att förlora jobbet är att gå med i a-kassan mot en månadsavgift på 130–150 kronor.
– Det är ett lågt belopp för en viktig försäkring.
De senaste åren har en annan trend lyfts fram. Bara 40 procent av alla arbetslösa fick ersättning från a-kassan 2022, visar förra årets Arbetslöshetsrapport som Akademikernas a-kassa sammanställer. Det är en minskning från 56 procent för 15 år sedan. 2017 var andelen som fick a-kassa som lägst, 37 procent.
– Det handlar om regelverket. Nu måste man jobba minst halvtid i ett halvår för att ha rätt till ersättning. Når man inte upp till det så får man inget. Det är nog den vanligaste orsaken, säger Thomas Eriksson.
Nya medlemmar får lite pengar
Utöver att man måste ha jobbat ett visst antal timmar under en viss period måste man också ha varit medlem i a-kassan tillräckligt länge för att få full ersättning. Efter ett års medlemskap blir ersättningen inkomstbaserad. Den som varit medlem kortare tid än så får grundersättning på 510 kronor per dag, drygt 11 200 kronor på en månad – före skatt.
Av de 200 000 personer som fick a-kassa förra året fick 10 procent grundersättning.
– Det är en ganska låg nivå, många kan behöva komplettera med något utöver a-kassan, till exempel bostadsbidrag eller försörjningsstöd, säger Thomas Eriksson.
Senare i år väntas regeländringar som lägger större vikt vid inkomsten från arbete än arbetad tid som i dag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
