Otydlighetens skugga vilar över Lööf

Annie Lööf har definierat otydligheten som Centerpartiets största utmaning. Den svenska politikens gråskalor är här ett problem.

En av de viktigaste slutsatserna i Centerpartiets eftervalsanalys var att partiet är svensk politiks mest otydliga. Väljarna vet helt enkelt inte vad Centern står för. Här finns den svåraste uppgiften för nyvalda partiledaren Annie Lööf, som dessutom var ordförande för den grupp som tog fram valanalysen.

Under tisdagsförmiddagen mötte Lööf pressen i riksdagsjournalisternas klubbrum för en fika. Enligt Lööf är Centerpartiets ledning mitt i processen att ”kickstarta organisationen”. Innan jul ska partistyrelsen ”sätta ned foten” när det gäller vilka frågor Centerpartiet ska fokusera på. Under fikat luftade Lööf sina tankar kring var foten till slut ska landa.

Lööf nämnde miljöpolitik, skolpolitik och en politik för ”de som har det svårast”. I de två senare frågorna skulle Centerpartiet komma att konkurrera med den borgerliga regeringens andra två småpartier. Miljöpolitiken har Lööf och partikollegan och miljöministern Lena Ek kontroll över. Men där finns å andra sidan ständiga motsättningar med en annan av Centerpartiets profilfrågor – landsbygden.

En levande landsbygd innebär bland annat ett miljöpåverkande jordbruk, och ett skogsbruk där markägares intresse kan gå före intresset att bevara skyddsvärd skog. Dagens Arena ställde en fråga om just skogen, och fick svaret att visst, bevarandet av biologisk mångfald och behovet av avverkning står ibland emot varandra.
– Det här är inte en fråga som är svart eller vit, den är snarare grådaskig, som så mycket annat i politiken, sa Lööf.

Själv tror Lööf mer på att låta markägarna sköta skogen, än att öka antalet statligt ägda reservat. Men i maj i år kunde P1:s granskande program Kaliber visa att stora skogsbolag, som Stora Enso och statliga Sveaskog, avverkar så kallad nyckelbiotopklassad skog.

Den typen av rävsaxfrågor, där Centerpartiet gärna vill tycka både och, blev vid flera tillfällen ett problem för Lööfs företrädare Maud Olofsson. Energipolitiken är ett exempel. Trots en borgerlig uppgörelse om kärnkraften, som kostade en hel del centerpartistiskt politiskt kapital, kommer frågan ständigt tillbaka i debatten.

Miljöpartiet å sin sida är i opposition, och kan från den positionen vara mer kategoriska. Ett exempel är den miljöpartistiska skuggbudgeten, som innehöll flertalet kraftiga miljöskattehöjningar. Höjningar som sannolikt skulle klassats som orealistiska om de las fram i en statsbudget. Centerpartiet vill vara “Sveriges enda miljöparti”. Den debatten förlorar partiet just nu.

Om Centerpartiet väljer att betona skolfrågor, miljö och ”de som har de svårast”, innebär det att gå i polemik med andra partier, både i och utanför regeringen, med bestämda åsikter. Möjligen tvingar det Centerpartiet att bli tydligare. Men det är, som sagt, den svåraste uppgiften. Särskilt för den som accepterar politikens gråskalor.