Regeringen vill slopa överskottsmålet. “En tvångströja som båda blocken var tvungna att förhålla sig till under valrörelsen”, menar Ekots Tomas Ramberg. Dagens Arena har samlat de viktigaste kommentarerna.
”Regeringen tar bort föreställningen om att överskott är bättre än underskott.” Det sa Moderaterna ekonomiskpolitiska talesperson Ulf Kristersson till Ekot i P1 apropå dagens besked om att regeringen vill slopa överskottsmålet. Han uttryckte också oro för att för att ett balansmål i ställer för ett överskottsmål öppnar upp för politiska krav på sakers om inte har med investeringar att göra. ”Jag misstror den här regeringens förmåga att investera och inte spendera pengar på högre a-kassa och slopad stupstock i sjukförsäkringen.”
Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg menar att Anders Borg gjorde överskottsmålet till en tvångströja under den senaste valrörelsen – något som båda blocken blev tvungna att förhålla sig till. Nu har regeringen politiskt svängrum att slopa målet, bland annat för att de pensionskullar som man sparade för nu är här. Men också för att regeringen anser att förslaget skyddas av decemberöverenskommelsen om de borgerliga partierna inte går med på att slopa målet. Han tror också att det finns flera politiska skäl till att regeringen vill avskaffa styråran. En av dem är regeringen har lovat att de ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020.
”Det vore snyggt att be Vänsterpartiet om ursäkt i dag.” tycker Hela Hälsinglands ledarskribent Marcus Persson, eftersom att Vänsterpartiet var först ut att vilja avskaffa målet. Han välkomnar regeringens besked, men varnar regeringen för att låta den expansiva finanspolitiken ätas upp av sådant som inte stärker Sveriges konkurrenskraft. ”Arbetarrörelsens sämre hälft, LO kommer lämna en lista med krav efter att ha finansierat stora delar av det socialdemokratiska valmaskineriet.”, skriver han.
Statsvetaren Jenny Madestam tror att finansministerns kovänding slår upp dörren till en svekdebatt. ”Det här är en enkel dörr för allianspartierna att sparka in. Att tala om svikna löften och att man sagt en sak och sedan gör en annan”, säger hon till TT. Statsvetarprofessorn Tommy Möller håller med. Men han tror också att regeringens trovärdighet inte kommer att ifrågasättas om Sverige inte ökar sin statsskuld dramatiskt.
Till Svenska Dagbladet säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, att regeringen bör ändra målet nu direkt, eller utreda saken närmare.” Det finns många andra aspekter att analysera än själva saldomålet, till exempel om det ska gälla hela offentliga sektorn eller bara staten exklusive pensionssystemet. En annan fråga kan vara om målet bara ska gälla det finansiella sparandet eller det totala sparandet, inklusive investeringar i realkapital.”, säger han.
I samma artikel uttrycker sig Nordeas chefsekonom Annika Winsth positivt om avskaffandet av målet, men menar att tajmingen kanske inte var den bästa. ”Märkligt att Magdalena Andersson gick fram så hårt i valrörelsen och kritiserade regeringen för stora underskott. Det är inte bra att ändra ett mål när man inte kan uppfylla det. Tajmingen är inte den bästa, men Sverige mår bra av det.”, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.