NYHET Kameraövervakningen i Sofielund i Malmö har lett till fler ingripanden mot narkotikabrott, visar en ny forskningsrapport. Studien visar också att näringslivet och boende i området känner sig tryggare. Men det kan ha med helt andra åtgärder att göra.
Övervakningen som påbörjades i stadsdelen södra Sofielund i Malmö i juni 2015 var ett av de första försöken i Sverige där polisen fått tillstånd att aktivt övervaka ett bostadsområde i realtid, varje dag i veckan. Länsstyrelsen gav tillstånd till installation av fyra kameror där polisen kan titta på videoströmmen både via stationära och mobila enheter. Det innebär att polisen kan läsa av vad som händer i närområdet även när de patrullerar på plats.
– Vi kan se tydligt i vår studie att polisen tycker att det här är ett väldigt viktigt arbetsredskap. Men vad gäller förändringen i brottslighet eller nivå på trygghet är det mycket svårare att uttala sig kring, även om det finns indikationer på en positiv utveckling, och om det beror på kamerorna eller andra insatser, säger Anna-Karin Ivert, docent vid institutionen för kriminologi vid Malmö universitet.
Ivert är en av forskarna bakom rapporten Kameraövervakning i ett särskilt utsatt område, som bygger på intervjuer med poliser, boende, näringsidkare och fastighetsägare. Från polisens sida är tongångarna positiva, övervakningen uppges ha gett större möjlighet att ha kontroll på ett större område – och vara på rätt plats vid rätt tillfälle genom att läsa av området inför en insats.
– Övervakningskameror kan självklart inte ersätta poliser, det här bygger på att det är patruller ute och jobbar i området samtidigt som det finns tillräckligt med resurser för att granska videoströmmarna, säger Ivert.
Dessutom finns en risk för att problemen flyttas till andra områden där kameraövervakning inte finns.
– Både polis och boende säger att problemen har flyttat in mer i trapphusen och påverkat de boendes vardag där. Men det är svårt att se hur stor omfördelningseffekten faktiskt är, även om det är sannolikt viss narkotikaförsäljning har flyttats in i fastigheter i området. Det är väldigt viktigt att den här utvecklingen följs upp.
Forskarnas intervjuer visar att butiksinnehavare och näringsidkare i området är mer positivt inställda till kameraövervakningen än de boende.
– En del boende har uppgett att det kan upplevas som obehagligt att veta att polisen filmar. Det är också en del som har sagt att de tycker att skyltningen inte är bra nog, och det måste självklart åtgärdas, säger Anna-Karin Ivert, och fortsätter:
– Samtidigt är det många som uttrycker att det har blivit lugnare i området, och det är förstås positivt.
Samtliga intervjupersoner anser att tryggheten har ökat i området och att brottsligheten och ordningsstörningarna har minskat. Men att det är kamerorna som bidragit till detta är flera mer tvekande inför, framförallt bland de boende påpekas att det är andra insatser som gett en positiv utveckling. Flera av fastighetsägarna, byalag, företag och andra verksamheter är redan engagerade i brottsförebyggande arbete.
Studien visar att kameraövervakning kan vara ett verktyg i det brottsförebyggande arbetet, men ska inte ses som en ”lösning på alla problem”, menar Anna-Karin Ivert.
– Vår rekommendation är att först göra en ordentlig analys av om vad som är problemet och om det är just kameror som kan bidra med någon form av lösning. Det är viktigt att det görs andra insatser parallellt med en eventuell satsning på kameror, som sociala insatser och lokal samverkan i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
