Coronavaccin Oxford-vaccinet mot covid-19 skulle ha gjorts tillgängligt genom öppen källkod, open source, vilket hade möjliggjort ett billigare alternativ. Istället vände universitetet 180 grader och gick till läkemedelsjätten AstraZeneca.
Det anrika Oxforduniversitetet i England var snabba på banan i försöken att skapa ett effektivt vaccin mot coivd-19. Redan i april förra året inleddes tester på människor och resultaten såg lovande ut. I samma veva uppgav universitetet att de skulle »släppa« vaccinet genom öppen källkod, alltså att all information och kunskap skulle delas öppet inför världen.
Universitetets utgångspunkt var att erbjuda icke-exklusiv, licensfri tillgång till all data för att stödja möjligheterna till ett vaccin som kunde varit gratis, till självkostnadspris eller som genererade enbart marginella vinster – precis som Världshälsoorganisationen WHO hade efterfrågat.
Sluter avtal med jätte
Vad som hände sen råder det inga frågetecken kring; Oxford kom på andra tankar och slöt den 30 april ett avtal med det svensk-brittiska läkemedelsbolaget AstraZeneca. Hur det beslutet kom till finns det olika bilder av.
– Universitetet sa från början att de skulle släppa vaccinet genom öppen källkod, men beroende på vem du lyssnar på så blev de övertalade att sluta ett avtal med en stor spelare istället, säger Max Lawson, chef för Oxfam Internationals ojämlikhetsarbete.
Genom universitetets egna sidoorganisation, Vaccitech Ltd., som startats av två av Oxfords mest utmärkande forskare och vars syfte är att möjliggöra vinst för universitetets framtagna behandlingar och läkemedel, trodde delar av forskarteamen i början av vårvintern 2020 att det skulle vara möjligt att sprida covid-19 vaccinet utan att förbinda sig med en stor läkemedelsjätte.
Läs: Läkemedelsbolagen kräver ansvarsfrihet för coronavaccin
Något universitetet också i början av april kommunicerade. Och som journalisten Jay Hancock var först med att rapportera om.
Delad uppfattning
Men alla på skolan delade inte den bilden. Sir John Bell, regius professor vid Oxford, var säker på att de behövde en stor spelar vid sin sida och att de, tillsammans med Vaccitech, inte skulle kunna producera och distribuera vaccinet själva.
Och hon var inte ensam om att tänka i de banorna. Även Bill & Melinda Gates Foundation, en av universitetets långvariga givare, gjorde påtryckningar redan i mars för att det lovande vaccinet skulle knytas till en större spelare.
Tidigt i processen hade det amerikanske läkemedelsbolaget Merck varit i kontakt med Oxford för att sluta ett exklusivt avtal, men forskarteamet bakom labbet som slet dag och natt för att få fram ett potentiellt vaccin mot covid-19 satte sig på tvären. Avtalet garanterade inte att låginkomstländer fick tillgång till vaccinet. Vaccitech Ltd. vägrade att lämna över sina andelar till Merck.
Samtidigt började allt fler rika länder köpa upp allt fler av de potentiella doserna och enligt uppgifter till the WSJ fick den brittiska regeringen kalla fötter över risken att ett vaccin framtaget i Storbritannien inte skulle komma det brittiska folket till del, för att USA skulle köpa upp allt. I slutet av mars stod det klart för förespråkarna av avtalet med Merck att den brittiska regeringen inte var nöjda och skulle sätta sig på tvären.
Läs: Vaccinnationalism hotar att förlänga pandemin
Oxfam: Initiala planen bättre
Det möjliggjorde för, det i sammanhanget modesta, svensk-brittiska AstraZeneca att komma in i bilden. Ett avtal slöts rekordfort. Detaljerna är långt ifrån öppna för allmänheten. AstraZeneca har lovat att sälja vaccinet till självkostnadspris tills pandemin är över, vilket officiellt är vid halvårsbrottet 2021. Dock har läkemedelsjätten och Oxford universitetet inte berättat hur mycket vaccinet kostar att producera och distribuera. Det har framkommit att olika länder betalar olika mycket för Oxford-vaccinet. Till exempel betalar Sydafrika nästan det dubbla priset jämfört med EU, 5,25 dollar per dos jämfört med 3,03.
Pandemins övergång till en endemisk fas genererar även klirr i kassan för Oxforduniversitetet vars royalty på 6 procent aktiveras. Tills dess har universitetet fått nästan 100 miljoner dollar av AstraZeneca.
Max Lawson säger att Oxfam mycket hellre hade sett att universitetet hade följt den initiala planen och släppt licensen på en open source-plattform, men att partnerskapet med AstraZeneca är ett av de minst dåliga.
– Om jag var tvungen att välja ett favorit-läkemedelsföretag i allt det här så är det ändå AstraZeneca. De har lagt sig vinn om att producera vaccinet i utvecklingsländer, de delar information och kunskap till fler delar av världen, och de är utan konkurrens de som bistår COVAX med flest doser – för att deras vaccin inte är lika dyrt som Modernas eller Pfizers.
Behov större än tillgång – konsekvenser för hela världen
Världens behov av coronavaccin är större än tillgången just nu. Rika länder har köpt upp så gott som allt som finns tillgängligt och även öronmärkt doser som komma skall. De rika ländernas vaccinnationalism riskerar att förlänga pandemin och få allvarliga konsekvenser för både låginkomstländer och för hela världen. Flera försök gör för att säkerställa att fattigare länder får tillgång till vaccin. En möjlig lösning hade varit att tillfälligt lyfta patent- och andra immateriella rättigheter knutna till behandling och vaccin mot covid-19. Något som bland andra Indien och Sydafrika har föreslagit, men som länderna i väst sagt nej till.
Läs mer: Rika länder i vägen för billigare covid-vaccin
Ministern: Därför säger Sverige nej till billigare vaccin
Max Lawson är orolig för vad som kommer hända med de nästan 60 låginkomstländer som förlitar sig på COVAX för att överhuvudtaget få några vaccindoser alls. Och med världen i stort. Ny forskning visar att över 60 procent av alla dödsfall kopplade till corona skulle kunna undvikas om vaccinet distribuerades proportionerligt till befolkningsstorlek och bara 33 procent av dödsfallen undviks om höginkomstländer får vaccinet först.
– Det behöver inte vara så här. Den här pandemin gav oss en unik chans att ändra på relationen mellan länder och läkemedelsföretag genom ökad transparens, en ökad öppenhet med kunskap, information och material och en rättvisare fördelning. Det är sorgligt att det istället är »business as usual«.
Läs: Vaccinnationalism hotar att förlänga pandemin
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
