Reportage Graffiti är en kontroversiell konstform som länge motarbetats. Många har sett det som fult klotter och något som bidrar till otrygghet. Men hur ser det ut idag? Lyssna på vårt reportage eller läs kortversion här.
2018 byggde Stockholm Stad den så kallade ”Farstaväggen”. Ett 30 meter långt betongblock bredvid Farstavägen. Fri för alla och laglig att göra graffiti på. Här samlas lokalbefolkningens entusiaster för att uttrycka sig i sin konstform, graffiti. Idag är Thomas Gunnarson, som också kallas Gorilla, här med sin kompis.
Det är en alldeles för kall dag, de har rollat väggen för två timmar sedan. Men färgen har inte satt sig, den spricker för mycket. Egentligen gör det inte så mycket berättar Gorilla. Han är mest där för att hänga med sin kompis.
Han har målat mycket på väggen. Men allt som målas på väggen, målas över. Bakom lager av färg gömmer sig ett femtiotal konstverk av Gorilla. Men nu ser man bara början på hans senaste projekt.
Det finns ett fyrtiotal liknande väggar i Sverige. Men deras framtid är oklar. I Stockholm har man velat riva dem. Anna König Jerlmyr (M) ansåg att de var för dyra och gav legitimitet till klotter i närliggande områden. Men de revs inte, på överenskommelsen att inga fler graffitiväggar ska uppföras.
Sedan 2014 har anmälningarna mot klotter ökat i staden.
I Stockholms senaste handlingsplan mot klotter framkommer att ökningen kan bero på att fler klottrar. Men främst lyfts stadens app ”tyck till”. Oavsett vad det kan bero på, har man valt att lägga mer pengar på klottersanering än förebyggande åtgärder.
Vissa ser graffitiväggarna som ett bra verktyg i det förebyggande arbetet mot klotter. Björn Lundborg är platschef på branschorganisationen Fastighetsföretagarna i Norrköping. Där finns en 600 meter lång mur, helt fri att göra graffiti på.
– Det var ett bra inslag för den målgruppen som använde den. Genom att ha projekt kring graffiti och den lagliga väggen så når man en kultur som ägnar sig åt graffiti, säger Björn Lundborg.
Men arbetet i Norrköping har börjat bli sämre menar han. Nu saknas samordning:
– Om man inte har en verksamhet kring en laglig graffitivägg, då kan jag tycka att det fyller ingen funktion. Man hade resurser från kultur- och utbildningskontoret tidigare. Status idag är oklar för mig.
Nu har graffitiväggen i Norrköping flyttats längre ut i staden, för att ge plats till nya bostäder.
Jacob Kimvall menar att motståndet mot graffiti har funnits länge. Han är filosofie doktor i konstvetenskap på Stockholms universitet. Han anser att graffitiväggar är bra för kultur. Men inte så mycket mer i dagsläget.
Det finns inga bevis på att graffitiväggar skapar mer klotter. Inte heller att de kan förebygga mer klotter. Jacob Kimvall menar att debatten kring väggarna centrerar kring kostnader; antingen sanerar man för miljoner kronor årligen, eller så uppför man graffitiväggar.
– Man har hela tiden pratat om det som en kostnad, och kostnaden i sig är ett problem. Så sätter man till mer pengar. För man tror att man kommer lösa problemet, i stället blir det ett självspelande piano.
Och kostar gör det. I Stockholm lade man nästan 20 miljoner både år 2019 och 2020 på klottersanering. Från årsskiftet i år har det kostat runt 16 miljoner.
Thomas ” Gorilla” Gunnarsson tycker graffitiväggarna är bra. Han och hans kompis börjar bli klara med sin målning för dagen. Han vill ha fler och större väggar.
– Ett helt område där folk också går dit för att spendera sin söndag för att titta på människor som målar graffiti. Eller kanske tar en kaffe i fiket när det är öppet och så vidare. Vi behöver mer en sådan plats, säger Thomas ”Gorilla” Gunnarsson.
Vill du veta mer om graffitiväggar, motståndet mot graffiti och höra om saneringsföretagens roll i offentliga beslutsprocesser?
Lyssna på hela reportaget här:
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
