bostäder Ojämlikheten i boendeförhållanden har blivit särskilt tydligt under corona. Det menar två forskare i en ny rapport, där de går igenom hur en förvärrad trångboddhet, som koncentreras till i synnerhet vissa områden, förvärrar situationen för invånarna under pandemin.
I den första av en serie rapporter i en studie om trångboddhet, redovisar Tapio Salonen, professor i socialt arbete och bostadsforskaren Martin Grander, vid Malmö universitet, vad en ojämlik bostadssituation får för konsekvenser under coronapandemin.
– Vår tes som vi driver, och där vi tycker att vi har mycket på fötterna, är att alla kriser slår ojämlikt, men alla kriser har olika karaktärer, och det speciella med coronapandemin är att den har så stort fokus på just hemmets betydelse. När många av oss jobbar hemifrån, blir det alldeles uppenbart att det är de med låga inkomster och som inte har några valmöjligheter i arbetslivet som drabbas hårdast, säger Tapio Salonen.
Ojämlikheten gäller förutom möjligheten att jobba hemma, exempelvis att kunna påverka hur man rör sig – om man har egen bil eller kan cykla – eller ekonomiska möjligheter att få mat hemlevererad.
Medan hushåll med god ekonomi kan ägna sig åt sin trädgård, göra utflykter och kanske har tillgång till ett fritidshus, tvingas familjer med dålig ekonomi vara tillsammans fler timmar på dygnet i en redan trång lägenhet. Forskarna pekar på att dödstalen till följd av covid-19 enligt statistik legat högt i många utsatta, trångbodda områden.
Tecken finns på att våld och missbruk har ökat under pandemin, bland annat att fler har kontaktat störningsjouren. Och analyser av arbetslöshet till följd av pandemin visar att bland de som förlorat jobbet under krisen är det framför allt personer utan gymnasieutbildning som fortfarande är arbetslösa, varav många bor i fattiga områden.
– Så pandemin tydliggör den ojämlikhet vi redan ser, säger Tapio Salonen.
Bakgrunden till dagens situation är en bostadspolitik som under decennier skapat ökade klyftor vad gäller svenskarna boendestandard. Trångboddheten ökar och koncentreras dessutom till framför allt storstadsregionerna och storstäderna, även om problemen också finns i de minst attraktiva områdena i mindre kommuner. Antalet inkomstfattiga hushåll har ökat med 14 procentenheter mellan 2013 och 2017 och fattiga hushåll koncentreras i allt högre grad till allmännyttans hyresrätter.
Vissa områden har kraftigt ökat sin befolkning, utan att någon nybyggnation har skett. Ett exempel är ett av Malmös fattigaste områden vars befolkning ökat med 35-40 procent mellan mitten av 1990-talet och 2010.
Även familjepolitiken har ökat de ekonomiska skillnaderna mellan barnfamiljer med god ekonomi och de med låg inkomststandard, skriver forskarna.
Röster har höjts för att stoppa vräkningar helt under corona, men det har inte fått politiskt gehör. Regeringen har tillfälligt höjt bostadsbidraget, och många hyresvärdar uppges har varit villiga att ge uppskov på hyresbetalningen några månader. Åtgärden att skjuta på hyran anser dock Tapio Salonen inte har fått någon stor effekt.
– Det verkar inte som att det har slagit igenom särskilt mycket, då inte så många har bett om den här typen av uppskov. Det som har gjorts och som är klokt är att hushåll med bostadsbidrag har beviljat ett särskilt extratillägg till bostadsbidraget. Det var tillfälligt och skulle vara året ut, men det finns anledning att överväga att förlänga insatsen, säger Tapio Salonen.
De två forskarna föreslår fem åtgärder för att minska bostadsojämlikheten på lång sikt. Det handlar om att göra om bostadsbidraget, genom att bland annat höja taket så att det blir mer anpassat till dagens hyresnivåer. De vill också se över trångboddhetsnormen och underlätta etablering på bostadsmarknaden för unga och nyanlända. Billiga hyresrätter bör värnas och en större neutralitet, bland annat skattemässig, bör införas mellan hyrt och ägt boende.
– Jag tror att det viktigaste handlar om en eftersläpning av reformer från 90-talet som gjort att det ägda boendet premierats länge, vilket omfördelar orättvist, säger Tapio Salonen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
