Partier kan tvingas redovisa lokalt partibidrag

Partier kan tvingas redovisa hur de använder lokalt partistöd. Det förslaget lämnas i en statlig utredning. Blir det inte en skärpning från partiernas sida kan även sanktioner bli aktuella, säger utredaren Stig Nyman (KD).

Partier kan i framtiden tvingas att redovisa hur de använder de kommunala partistöden. Förslaget återfinns i ett betänkande som i dag överlämnades till kommunminister Peter Norman (M).
– Jag tycker partierna är skyldiga skattebetalarna en redovisning som ger vid handen att de sköter det här på ett korrekt sätt. Om redovisningen tål en offentlig granskning genom att man lämnar in en offentlig rapport, då bör förslaget rimligen kunna fungera, säger Stig Nyman (KD) som har lett utredningen.

I dag drar flera partier nytta av det kommunala partistöd – som ska gå till opinionsbildning och att stärka demokratin på lokal nivå – genom att låta pengarna gå till verksamhet på riksnivå. Utredningen vill att partierna som får ta del av det kommunala partibidraget varje år ska behöva redovisa vad pengarna har gått till. Förslaget innebär i sig inte ett förbud mot den här slussningen av pengar.
– Det vi föreslår är väl egentligen inte så radikalt. Men naturligtvis får det konsekvenser, säger Stig Nyman.

Hur kommer det sig att ni inte lämnar något förslag på sanktioner?
– Det här är ju en viss skärpning av det som gäller för lokalt partistöd. Då är det ett steg. Visar det sig sedan att det här inte räcker, utan att man missbrukar mottagandet av partistöd på ett mer flagrant sätt, då får man kommande år fundera på om det ska införas sanktioner och återbetalningsskyldighet, säger Stig Nyman.

Enligt förslaget ska det även bli möjligt för kommuner att inte betala ut partistöd för mandat som inte har blivit tillsatta, eller där en person har valt att lämna sitt uppdrag.

I utredningen som i dag överlämnades till kommunministern föreslås även:

• Kommunalt majoritetsstyre. Enbart de partier som ingår i den styrande majoriteten får då sitta i kommunstyrelsen.
• Små kommuner (upp till 8 000 röstberättigade) ska kunna minska antalet fullmäktigeledamöter till 21 ledamöter. I dag finns krav på att det ska vara 31 ledamöter.
• Möjlighet att fatta beslut på distans. Det ska möjliggöra att personer ska kunna delta i möten från exempelvis hemmet via olika it-lösningar.
• Kommunal samverkan om olika chefsposter. Förslaget riktas till små kommuner, där det ofta är svårt att fylla vissa chefsposter. Enligt utredningen kan tillsättningen underlättas om flera kommuner har gemensam chef. Kommuner ska även kunna samverka med landsting.