Nyhet En ekonomisk återhämtning efter pandemin förutsätter att anställda snabbt kan skola om på en föränderlig arbetsmarknad. Det i sin tur kräver en social dialog mellan fack och arbetsgivare, konstaterar OECD i en ny rapport.
Den globala ekonomin återhämtar sig från den djupa nedgången 2020. Men det finns risk att återhämtningen inte blir tillräckligt omfattande. Andelen anställda förväntas inte vara på samma nivå som innan pandemin förrän i slutet på 2022. Prognosen för långtidsarbetslöshet och andra bestående effekter på arbetsmarknaden är därför osäker.
I en ny rapport från OECD tar de upp betydelsen av social dialog mellan de olika parterna på arbetsmarknaden. För att länderna ska få igång en så stark återhämtning av ekonomin som möjligt krävs det, menar rapporten, att parterna tillsammans ser till att det finns förutsättningar för arbetare att skola om och för företag att behålla kompetent personal.
”För att säkerställa en starkare återhämtning är det avgörande att ha välfungerande arbetsmarknader som snabbt kan svara på en återupplivning av den samlade efterfrågan genom att matcha denna efterfrågan med en tillgänglig, kvalificerad arbetskraft”, skriver OECD.
Thomas Carlén, ekonom på LO, menar att partssamverkan och den sociala dialogen alltid är viktig i alla skeden. Men att det har visat sig att den har en särskild betydelse under kriser.
– Här är jag säker på att Sverige har en stor fördel. Vi har ett försprång i förhållande till andra länder. Vi har redan strukturer för partsdialoger och kan lösa uppkomna problem på ett ganska smidigt och snabbt sätt. Om man vid en kris måste börja med att ta kontakter som man inte redan har, då är den större uppförsbacke, säger han.
På vilket sätt har det varit viktigt med social dialog under pandemin?
– Det tydligaste exemplet under pandemin var korttidsarbetet som man genomförde på bred front. Det kom på plats för att parterna hade efterfrågat det och tillsammans med staten utformat det systemet. Så det fanns redan tankar och förslag. När man under pandemin tvingades utveckla systemet på kort tid gick det alldeles utmärkt att göra det. Det har räddat många jobb men också gjort att många företag har överlevt. Det gör att vi nu i återhämtningen snabbt kan få igång produktionen.
Thomas Carlén poängterar att både företag, anställda och fackföreningar sitter i samma båt och behöver hantera en kris tillsammans. Sen har den sociala dialogen under pandemin bidragit till att arbetsgivare börjat åtgärda brister som fackföreningarna länge har rapporterat om. Till exempel brist på skyddsutrustning inom vården.
Men också brist i arbetsvillkor. Det sätt som arbetsgivare organiserat arbetet bidrog faktiskt till smittspridningen, menar Thomas Carlén. Med många visstidsanställda inom vården och yrken där risk för smittspridning är som störst.
– Det tror jag har varit en viktig sak under pandemin. Att man har pekat på de här bristerna, som alltid varit ett problem, men som under pandemin visade sig vara väldigt allvarliga. Man kan hoppas på att man lär sig av det här i en fortsatt social dialog. Och skyddar anställda, branscherna och samhället från de här problemen.
Thomas Carlén håller med OECD-rapporten om att möjligheterna till omskolning är viktigt i föränderlig ekonomi och arbetsmarknad. Men för att en omställning ska kunna ske på ett effektivt och hållbart sätt krävs det att arbetstagarna och fackföreningarna är involverade och delaktiga i förändringen.
– Det kräver en dialog. När facket och arbetsgivarna är positiva till omvandlingen och deltar i förändringen då blir det väldigt mycket bättre. Om man jämför med länder och situationer där fackföreningarna kanske bromsar en utveckling som är bättre, då är det en stor skillnad.
Men han framhåller att det behövs att arbetstagarna och facket känner trygghet till förändringen. De vinster och förluster som omvandlingen skapar måste fördelas rättvist mellan parterna. Det i sin tur kräver starka parter och maktbalans. Så att inte en är i underläge och förlorar i de här situationerna.
– Desto mindre svag en part är desto mer särintressen får inflytande på bekostnad av andra och det uppstår misstro och protester.
Enligt Thomas Carlén finns det ändå saker som vi fortfarande behöver jobba med i Sverige. För att förbättra systemet och leva upp till det. Han menar att inte kan känna oss helt klara och trygga med det vi har.
– Parterna har tagit ett stort ansvar för omställning och kompetensutveckling med det nya omställningsavtalet. Men arbetsmarknadspolitiken, som staten ansvarar för, den är undermålig och har förlorat mycket av sin omställande kraft under ganska många år. Likaså a-kassan ligger efter och bör stärkas.
Han säger att LO har krävt att det ska vara möjligt att gå en utbildning eller kompetensutveckling under tiden man är permitterad. Men att man inte riktigt lyckades få till under pandemin när det var akut.
– Det vore verkligen bra när efterfrågan minskar och folk blir permitterade, att de får bra möjligheter att utbilda sig under den tiden de inte arbetar, säger Thomas Carlén och tillägger:
– Vi vill verkligen att staten höjer ambitionsnivån i den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Regeringen stärkte a-kassan temporärt under pandemin, men det bör vara permanent. Så att det skapar en trygghet i förändringen och att alla kan fortsätta vara positiva och delaktiga till omställningen, den digitala och för klimatet.
Dagens Arena har sökt Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen. Men de har avböjt att kommentera rapporten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
