Arbetsförmedlingen skickar tillbaka rekordmycket av pengarna som skulle gått till lönebidrag. »Det enda regeringen gjort är att öka anslaget till en insats som inte fungerar«, säger Mikael Klein.
En miljard kronor. Så mycket av anslaget för lönebidrag kommer Arbetsförmedlingen skicka tillbaka under 2016, enligt myndighetens egna prognos. Det rapporterade Dagens Arena i förra veckan.
Miljarden skulle egentligen gått till att hjälpa de som står allra längst ifrån arbetsmarknaden att få jobb. Mikael Klein, intressepolitisk chef på Handikappförbunden, menar att regeringen bara fyllt på kassan till ett verktyg som inte fungerar.
– Vi lägger otroligt mycket pengar på lönebidrag. En av orsakerna till att Arbetsförmedlingen tvingas betala tillbaka så stora summor är att det enda regeringen gjort är att öka anslaget till en insats som inte fungerar, säger Mikael Klein.
Enligt Arbetsförmedlingens egna beräkningar kommer jobb för 1 600 personer med funktionsnedsättning att gå upp i rök då man inte har förmåga att göra av med hela anslaget.
– Behovet av stödet är oförändrat. Ungefär var tionde person i arbetsför ålder har en funktionsnedsättning och 30 procent av de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har en funktionshinderkod, säger Mikael Klein.
Han ger två huvudsakliga anledningar till att Arbetsförmedlingen inte lyckas göra av med pengarna. En är de långa ledtiderna hos Arbetsförmedlingen.
– Det tar upp till nio månader bara att få en funktionshinderkod. Sedan finns det heller ingen kvalitetssäkrande metod för hur Arbetsförmedlingen sätter koden. Det är väldigt slumpmässigt. Sedan finns det ingen uppföljning av vilket stöd en person får, konsekvensen är att personer hamnar i passivitet eller hamnar i en rundgång av insatser, säger Mikael Klein.
En annan anledning är att lönebidragets utformning är förlegat. Det är därför hög tid att göra om stöden som Arbetsförmedlingen erbjuder funktionsnedsatta, menar Klein. De behöver bli mer ändamålsenliga.
– Ett grundproblem är att man inte ser dessa människor som en resurs, man har fokus på brister och begränsningar när man bedömer lönestödet. Exempelvis skulle lönestödet i stället kunna gå till den extra arbetsledning som behövs på en arbetsplats, det hade varit mer relevant, säger Mikael Klein.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
