Val2018 Valet i höst kan komma att försöka påverkas på många olika sätt, men ett är då säkert: valresultatet kommer stämma. Orsaken? Det svenska valsystemet är analogt, inte digitaliserat.
64 procent av svenskarna vill kunna rösta digitalt och inför valet 2014 pratades det om att det 2018 skulle genomföras tester med elektronisk valprocess i olika delar av landet.
När nu valet väl är på tapeten har regeringen sagt nej till försöket. Tekniken sägs vara för osäker.
Och inför höstens val har varningarna duggat tätt. Så väl statsministern, som Säpo har sagt att det bör finnas en vaksamhet kring möjlig otillbörlig påverkan av valet.
Moderatledaren Ulf Kristersson började sitt tal i Almedalen med orden:
– Själva valet i september kan komma att utsättas för olaglig påverkan från ryska bottar och förfalskade nyheter, som sen sprids vidare av svenska internettroll som låtsas vara upprörda. Det som hände i USA, Frankrike, Tyskland och i Brexitomröstningen precis det kan hända även här. Ta det på allvar, jag gör det.
I samband med det amerikanska presidentvalet försökte IT-angrepp mot valsystemet genomföras, rykten spreds om valsystemets trovärdighet och politiska partier angreps och där man stal information och läckte den. Men det förekom också försök att påverka väljare att rösta på ett felaktigt sätt, till exempel via sms eller webbsidor som inte fanns.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är nöjda med att det svenska valsystemet fortsatt är analogt och decentraliserat.
– Vi har ett robust valsystem i Sverige och vår bedömning är att valresultatet kommer stämma. Siffrorna kommer bli rätt, för att det svenska valsystemet är transparent, decentraliserat och analogt, säger Mikael Tofvesson, biträdande avdelningschef för MSB:s operativa avdelning och operativ chef för MSB:s särskilda organisation för valet.
Flera länder i så väl Europa som i resten av världen har redan gått över till digitala system för möjlighet till internetröstning och även om rösterna blir allt färre så finns det de som gärna hade sett att även Sverige anslöt sig till ett digitalt valsystem.
Sverigedemokraternas Björn Söder skriver i en debattartikel att »valsystemet kommer att bli digitalt, det är bara en tidsfråga. Men kompetensen att övervaka dem saknas. Det riskerar att allvarligt skada tilltron till valresultatet.«
Även partiet Direktdemokraterna vill se en digitalisering av valsystemet.
Patrik Oksanen, ledarskribent och nyhetschef för Hudiksvalls Tidning, har länge varit engagerad i säkerhetspolitiska frågor. Han menar att diskussionen om att digitalisera det svenska valsystemet borde vara så gott som död efter valet i USA 2017. Däremot tror han inte att Sverige är fredat från påverkningsförsök på valdagen.
– Ska vi vara oroliga för att det finns personer som vill ge oss bilden av att valet är manipulerat och att det har förekommit valfusk och liknande? Det kan vi räkna med kommer att inträffa runt valdagen.
Han tar kyrkovalet som ett exempel. Där en bild togs och spreds efter att valsedlar för ett parti hade plockats bort från vallokalerna. Den virtuella attacken tar ett par sekunder att genomföra och har som målsättning att undergräva demokratin långsiktigt menar Oksanen. Han tror att ett val att vara extra vaksam kring är valet till Europaparlamentet 2019.
– Det kan få stora effekter på Europa. Olika länder har olika valsystem och dessutom är det lägre valdeltagande som gör att man kan få större marginaleffekter.
MSB säger att myndigheten sett tydliga tecken på informationskampanjer och Mikael Tofvesson manar till vaksamhet.
– Man ska vara medveten om att det här har skett vid ett flertal tillfällen. Det här existerar och det kan hända.
MSB varnar för fyra olika sätt som valet kan komma att påverkas på.
- Genom att undergräva förtroende för demokratin och samhällets funktionalitet
- Att underminera sammanhållningen inom ett land
- Att påverka valresultatet till främmande makts fördel
- Att påverka politiker och tjänstemän
Det första kan vara att en liten negativ händelse i Sverige förstoras, för att den överdrivna bilden av händelsen sprids med avsikt att påverka Sverigebilden och för att i förlängningen påverka Sveriges förmåga att agera internationellt.
Sammanhållningen inom Sverige skulle kunna påverkas genom att en grupp påstår sig vara upprörda över en sak och piskar upp en hatisk stämning kring frågan. Som exempel tar Tofvesson migrationsfrågan.
– Man försöker förstärka kopplingen mellan kriminalitet, terror och social utsatthet. Där man tar händelser bortom de korrekta proportionerna. Det här kan i sin tur skapa konflikter internt, eller till och med leda till att man vill skada varandra inom landet.
Risken att det faktiska valresultatet påverkas bedömer MSB som liten. Men Mikael Tofvesson nämner att ryktesspridning på valdagen kan komma att påverka valdeltagandet. Det kan röra sig om rykten att vallokalen är flyttad, att det går att sms-rösta, eller att det inte skulle spela någon roll för en viss grupp eller för boende i ett visst område att rösta.
Påverkan av politiker och tjänstemän kan exempelvis handla om att en person försöker »smutsa ner« personen, genom att exempelvis manipulera bilder och sätta personen i sammanhang den inte egentligen befinner sig i.
Myndigheten har i cirka ett och ett halvt år arbetat med att skydda det svenska valet från informationspåverkan.
– 2015 började vi se ett intresse från ett visst främmande land. Det är relativt låga nivåer jämfört med vissa länder i Baltikum och nere på Balkan, men det är mätbart och vi ses aktiviteterna pågå.
– Valet ska avgöras av personer med rösträtt i det svenska valet, inte av en främmande makt, säger Mikael Tofvesson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
