PENSIONER Garantipensionen var tänkt att fasas ut i takt med den reella tillväxten. Nu höjs den istället, trots att en stor grupp som får den har höga inkomster. »Det finns en betydande politisk oklarhet i vad lagstiftaren ser framför sig vad gäller garantipensionen« tycker Pensionsmyndigheten.
Garantipensionen är tänkt som ett grundskydd i den allmänna pensionen till de som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet. Tanken var också att garantipensionen successivt skulle fasas ut i takt med den reala tillväxten. Men i Pensionsgruppens senaste överenskommelse höjs den med 200 kronor och med ett ytterligare tilläggsbelopp.
Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, tycker politiken är otydlig i frågan och ställer sig frågande till om politikerna verkligen vill fasa ut den.
–Det finns, tycker jag, en betydande politisk oklarhet i vad lagstiftaren ser framför sig vad gäller garantipensionen. Hade den lämnats oförändrad så hade den på sikt blivit utfasad och hittills har den varit oförändrad, men nu föreslås det att man höjer den lite.
Garantipensionen påverkas inte av om du har kapital eller om du har tjänstepension eller privata pensionsförsäkringar. Något som regeringens översyn av just grundskyddet för pensionärer »Inriktning för ett nytt grundskydd, Ds 2018:8« bedömer gör inkomstprövningen av garantipensionen »svag« just eftersom den endast prövas mot allmän inkomstgrundad pension.
Rapportförfattarna skriver : »Detta innebär att en person kan få garantipension även om den har andra (höga) inkomster. En betydande andel av garantipensionärerna har höga inkomster i jämförelse med befolkningen i stort.«
Garantipensionen var, enligt Ole Settergren, bland annat tänkt att ersätta den tidigare folkpensionen, även om det inte kom att bli så rakt av.
– Garantipensionen är på sitt sätt en ganska märklig förmån från samhället eftersom att den utgår till personer som inte nödvändigtvis har ont om pengar. Ofta har de som får garantipension det, men inte alltid. Du kan vara miljonär och garantipensionär, även om det är ett extremfall.
Samtidigt är det många äldre i Sverige som idag är fattigpensionärer. Var sjätte person i Sverige, som är 65 år eller äldre, har en inkomst som innebär risk för fattigdom, visar SCB:s siffror för 2016. Enligt AMF:s trygghetsekonom Dan Adolphson Björck finns det en politisk vilja att förbättra situationen för de mest ekonomiskt utsatta.
– När man införde det nya allmänna pensionssystemet var utgångspunkten att andelen garantipensionärer skulle minska i takt med att kvinnorna fick en starkare ställning på arbetsmarknaden. Men det har skett i en långsammare takt än vad man hade förutsatt. Än idag är många nyblivna pensionärer, framförallt kvinnor, beroende av garantipension och bostadstillägg som komplement till sin inkomstbaserade pension. Det finns även en stor grupp äldre som lever i relativ fattigdom och därför väcks frågan om att förbättra grundskyddet.
Ole Settergren menar dock att garantipensionen inte behövs alls för att just ha ett grundskydd. Bostadstillägget/äldreförsörjningsstödet är det som garanterar en minsta levnadsnivå. Bostadstillägget är en grundtrygghet som är behovsprövad på hushållsnivå, hushållets hela ekonomi avgör om pensionären är berättigad till stödet, vilket betyder att färre personer får det jämfört med garantipensionen och det blir en mindre kostnad för staten påpekar Ole Settergren.
Han tar Tyskland som exempel, som har ett system med enbart en allmän inkomstgrundad pension kompletterat med ett behovsprövat bidrag.
– Garantipensionen är inte nödvändig för att ge grundtrygghet och dess ställning tycker i alla fall jag är väldigt lätt att ifrågasätta. Samtidigt som jag framhåller Tyskland som ett exempel ska man vara medveten om att där diskuteras nu behovet av
kompletterande ”grundförmåner”, mindre behovsprövade än den som existerar, det vill säga något som kanske kan liknas vid en garantipension.
Renée Andersson, utredare på LO, tycker att det är en dålig idé att låta bostadstillägg och ÄFS ersätta garantipensionen, även om hon påpekar att det är svårt att uttala sig utan att veta något om detaljerna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.