»Personalägande enar höger och vänster«

arbetsliv En modell för personalägt företagande i Sverige hade kunnat rädda ärtfabriken i Bjuv. Det menar företagskonomen Sophie Nachemson-Ekwall i en ny rapport för tankesmedjan Global utmaning.

Sophie Nachemson-Ekwall, doktor i företagsekonomi vid Handelshögskolan, har tidigare skrivit om och argumenterat för att det är för lätt att köpa upp svenska företag. Det beror bland annat på brist på svenskt långsiktigt kapital. I och med den rapport om personalägt företagande som hon nu har ägnat sig åt under ett år säger hon sig ha »hittat flera långsiktiga miljarder under en sten«.

De pengarna kan alstras genom personalägande i stiftelser eller kooperativ, som också ger ett gemensamt inflytande i företagen som hon menar hittills har saknats. Personalägande kan leda till att svenska företag skulle kunna behållas och utvecklas på svenska orter i högre utsträckning än i dag.

– I Sverige delar vi fortfarande upp vårt samtal som att kapitalet är för sig och de anställda för sig – och sedan ska vi ha den en konflikt däremellan. Men vi behöver gå bortom konflikten och tala om hur företagsledning, ägare och anställda bygger gemensamma värden, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Ett givet exempel där personalägande borde prövas som strategi är när familjeföretag står inför ett generationsskifte, och säljer ut företaget då de inte hittar någon som kan ta över.

– De säljs till en riskkapitalist, ett annat industriföretag eller så går det mot en avveckling. Efter 5, 10 eller 20 år försvinner bolaget från orten, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Även i fall som med Göteborgs kexs fabrik i Kungälv och Findus nedläggning av ärtfabriken i Bjuv borde personalen ha prövats som ägare genom att kunna bjuda på sin arbetsplats.

– Findus var lönsamt i Sverige och hade nyss investerat i ett nytt kylsystem, men valde ändå att lägga ned. Det här beror på att de svenska reglerna fått facket att ensidigt tänka i banor av omställning, kommunerna är passiva och det saknas rådgivning för att hjälpa de anställda. Men de anställda är trötta på att behöva flytta på sig.

Findus var lönsamt i Sverige och hade nyss investerat i ett nytt kylsystem, men valde ändå att lägga ned.

Sophie Nachemson-Ekwall menar att i flera andra länder, däribland USA, Kanada och Frankrike, är personalägande tvärtom på frammarsch, och där finns eller skapas en infrastruktur för långivning, rådgivning, lånegarantier, stödjande skattesystem och kooperativa affärsmodeller för att understödja en ny sorts företagande.

– Trump-administrationen klubbar nu igenom förslag som ska underlätta för anställda att ta över familjeföretag – ett förslag som kom från Demokraterna från början. Det visar att personalägande kan förena högern och vänstern.

I Sverige har diskussionen däremot varit närmast tabu under lång tid, vilket hon menar till stor del beror på den stora konflikt som utbröt kring löntagarfonderna på 1970- och tidigt 1980-tal och som lagt en »våt filt« över det här ämnet.

För Sophie Nachemson-Ekwall kan personalägande bestå av att arbetare tar över en fabrik som ska läggas ned eller ett företag som ska generationsskifta, men det kan lika gärna vara ett kooperativ av arbetare eller egananställda som går samman inom ramen för »gig-ekonomin« och försöker förhandla sig till bra villkor när de säljer sina tjänster. Därmed kan arbetsvillkoren inom ett personalägt arbetsliv vara väldigt varierande.

Att facket, enligt rapportförfattaren, måste anpassa sig till den nya sortens flexibla och otrygga anställningar – eller se sitt inflytande minska – gör att det kanske är mindre förvånande om fackrörelsen har ett viss motstånd.

– Fackföreningsrörelsen har varit rädda för att prata om det här med personalägda företag för de är rädda att tappa medlemmar. Men vi har redan i dag en halv miljon människor i Sverige med osäkra anställningar, som snart kommer vara en miljon. Det är så här det nya arbetslivet ser ut.

Från tankesmedjan Global utmanings sida säger man sig med rapporten vilja öppna upp ett samtal inom en fråga där det ofta är alltför stort fokus på teknik och startups, men när det gäller frågor som hur arbetsvillkor ska regleras och utvecklas vill de inte ha någon åsikt.

– Jag skulle nog inte säga att vi som tankesmedja har tagit ställning i de här frågorna, säger Alexander Crawford, senior rådgivare på Global utmaning.