I skuggan av kriget mot terrorismen bryter länderna utmed Balkanrutten mot asylrätten. Europaparlamentarikerna Anna Hedh (S) och Malin Björk (V) är mycket kritiska.
Förra veckan gav Slovenien beskedet att de bara släpper igenom flyktingar från Syrien, Afghanistan och Irak. Argumentet är att övriga asylsökande, från främst Pakistan, Iran och Somalia, anses vara ekonomiska migranter.
Beslutet fick övriga länder utmed Balkanrutten att även de stänga gränserna för asylsökande från andra länder än Syrien, Afghanistan och Irak.
Resultatet: 2 000 flyktingar är strandade i ett transitläger i Idomeni vid gränsen mellan Grekland och Makedonien. Många hungerstrejkar och minst elva personer har sytt ihop sina läppar i protest.
– Det här rör sig om push-backs. Det strider mot både EU-lagen och internationell rätt. Det är väldigt oroväckande, vi vet inte ens var beslutet har fattats, säger Malin Björk (V), europaparlamentariker.
Vänstergruppen i Europaparlamentet kommer i veckan att skriva till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och fråga vad EU-kommissionen gör för att öppna upp gränserna igen.
I en överenskommelse mellan Balkanländerna och EU har länderna utmed Balkanrutten åtagit sig att se till att människor kan ta sig till Europa under humana omständigheter. EU har mött upp med ökade ekonomiska resurser.
– Det här var inte vad vi kom överens om. Men tystnaden från EU-kommissionens sida är minst sagt oroväckande. Det kan tolkas som att man legitimerar dessa push-backs. Många EU-länder vill ju begränsa flyktingmottagandet, detta spelar dem rakt i händerna, säger Malin Björk.
Även Socialdemokraternas europaparlamentariker Anna Hedh är mycket kritisk.
– För bara lite mer än en vecka sedan jobbade vi som galningar med flyktingpolitiken. Sedan händer det fruktansvärda i Paris, och då är det som att flyktingkrisen helt plötsligt har upphört. Att den humanitära krisen inte finns längre, säger hon.
Hon tycker att de självklart ska jobba hårdare med terroristbekämpning, men att det är mycket bekymmersamt att det som nu händer på Balkan har hamnat i skuggan av kriget mot terrorismen.
– Nu ska EU bygga ännu högre murar, och även bygga murar inom EU. Det som händer på Balkan bryter mot asylrätten. Ingen människa ska behöva vara så desperat att hen syr igen sin mun, säger Anna Hedh.
I överenskommelsen mellan EU och Balkanländerna finns en civilförsvarsmekanism som länderna kan aktivera för att få hjälp av EU under kriser. Den är det hög tid för Balkanländerna att aktivera, menar Anna Hedh. Men hon anser också att EU:s medlemsländer måste se att flyktingkrisen inte bara har försvunnit.
– Alla medlemsländer måste samarbeta och hjälpa till. Vill man inte det har man inget i den här klubben att göra, säger Anna Hedh.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
