Segregation För att motverka segregation och kriminalitet menar flera politiker att vi borde göra som i Danmark och riva bostadshus i utsatta områden. Men forskare varnar för att det bara skulle flytta på problemet och förvärra bostadssituationen för resurssvaga grupper.
Den senaste månadens våldsvåg har väckt flera skarpa och kontroversiella förslag från politiskt håll, för att fler och yngre kriminella ska kunna fängslas och för att Försvarsmakten ska kunna bistå polisen i arbetet mot gängkriminalitet.
Många pekar på att det är segregationen som orsakar den växande gängkriminaliteten och att så många och unga rekryteras in i den. Sedan 1990-talet har segregationen i Sverige ökat, i takt med växande ojämlikhet och att befolkningen i delar av Sverige blivit mer etniskt heterogen. Enligt Boverket finns det en ”tydlig samvariation mellan områden som domineras av hushåll med låga inkomster och hushåll med utländsk bakgrund.”
Förutom att var man bor kan ha stor påverkan på skolresultat, arbetsliv och hälsa konstaterar Boverket att boendesegregation kan utgöra grogrund för kriminalitet.
I Danmark har man gått så långt att man börjat riva tusentals allmännyttiga hyresrätter i områden som klassas som ”parallellsamhällen”, för att bygga in mer blandade upplåtelseformer och locka ”västerländska” invånare att flytta dit. Liknande strategier har prövats i länder som USA, Storbritannien, Frankrike och Kanada.
Sneglar mot Danmark
I Sverige har Sverigedemokraterna länge föreslagit att jämna delar av miljonprogrammen med marken, och även inom Socialdemokraterna sneglas nu mot rivningarna i Danmark. I veckan gick Eskilstunas kommunordförande Jimmy Jansson (S) ut med att man borde riva hela eller delar av stadsdelar för att ”slå sönder destruktiva miljöer”.
I Kristianstad vill Liberalerna att kommunen ska riva hus i Gamlegården. Och i Landskrona har kommunen de senaste åren rivit bostäder i Karlslund för att ge plats åt radhus.
– Det var ett segregerat område som haft högt socialbidragsberoende och otrygghet, nästan vilken parameter som helst för ett utsatt område. Vi har gjort att området öppnats upp och vår ambition är att gör det till ett fungerande bostadsområde med blandade upplåtelseformer. Vi vill välkomna en befolkning som efterfrågar annat än hyresrätter, säger kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L).
”Har inte motverkat segregation”
Men i forskningen ser man mycket kritiskt på att rivningar av bostadshus skulle vara en lösning på segregationsproblematiken.
– Det har inte motverkat segregation i andra länder där det har prövats. Det har antingen rivits på fel ställen eller så har man inte ersatt med nya bostäder någon annanstans. Så för dem som måste flytta, som ofta är marginaliserade grupper, har man inte öppnat upp. Då blir det ändå en stor koncentration av dem i områden där det finns billiga hyresrätter, säger Emma Holmqvist, forskare i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet.
I USA spenderar regeringen och delstaterna sammanlagt nästan 100 miljarder dollar varje år för olika utvecklingsprogram som ska återuppliva ekonomiskt utsatta bostadsområden. Mellan 1995 och 2010 revs mer än 21 000 allmännyttiga bostäder i bostadsområden i Chicago. En undersökning har visat att detta har tvingat bort låginkomsttagare och minoritetshushållen då hyrorna höjts kraftigt i och med upprustningarna av områdena. Samtidigt har det lockat till sig vit medelklass och gynnat vita hushåll i området som äger sina bostäder då värdet på dem har gått upp.
I London har 25 000 så kallade socialbostäder jämnats med marken de senaste åren. Under tiden har endast 12 000 nya byggts. Och de övriga bostäderna på marknaden är för dyra för den gruppen att efterfråga. Då blir koncentrationen av fattiga hushåll ännu större i områden där det finns socialbostäder kvar, påpekar Emma Holmqvist.
Med tanke på att det byggs få nya hyresrätter i Sverige och att nyproduktion är för dyr för många att efterfråga skulle det även kunna bli konsekvensen här, menar hon.
– Vi har ganska många verktyg där vi stänger ute grupper. Vi behöver fler verktyg för att öppna upp och för att se den omflyttning man vill ha, säger Emma Holmqvist.
”Mycket dålig bostads- och välfärdspolitik”
För att bryta segregationen skulle det behöva byggas mer för resurssvaga hushåll i de svensktäta områdena, menar hon.
– Men då blir det protester. I Göteborg försökte man 2015 att bygga tillfälliga bostäder för flyktingar i områden med ganska få nyanlända i sin population, för att motverka segregation. Det blev stora protester och stark opinion mot det. Målbilden var 1 000 lägenheter och det slutade med 57, säger Emma Holmqvist.
Hon säger också att forskningen i dag kritiserar tilltron till att fysisk renovering ska kunna lösa problem av social art. Det behövs snarare en stor bredd av insatser som sträcker sig inom både bostads- och socialpolitiska områden, menar Emma Holmqvist.
Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, är starkt kritisk mot rivningar.
– Jag tycker att det är gräsligt. Man behöver riva bostäder emellanåt, men detta sker oftast i utflyttningsorter som tappar befolkning. Att riva fullgoda bostäder med den standard vi har i Sverige, i kommuner med bostadsbrist, är en mycket dålig bostads- och välfärdspolitik, säger han.
Han framhåller att det inte finns några snabba lösningar på att bryta segregationen, det kommer att ta generationer innan vi kan få en allsidig befolkningssammansättning. Det finns möjligheter inom stadsplaneringen att påverka detta, framför allt genom att bygga nya områden med varierande upplåtelseformer, poängterar Tapio Salonen. Men det kommer att ta tid.
– Det behövs strategier för befintlig bebyggelse. Miljonprogrammens områden har varit dominerade av hyresrätter. Ett sätt att förändra detta har varit att ombilda dem till bostadsrätter, men det skulle jag säga är som att kissa i byxan. Det kan ge snabba effekter men det innebär också att man tar bort bostadsutbudet för de stora grupperna med lägre inkomster, säger Tapio Salonen.
Vill ta vara på miljonprogrammen
I stället vill han att man ska ta vara på miljonprogrammen och utveckla dem så att de blir mer attraktiva. Ett exempel som han har följt länge och nära är Gårdsten i Göteborg.
– Gårdsten var i princip Stor-Göteborgs sämsta område och det pratades om att riva det, trots att det var relativt nybyggt. Men det man gjorde var att bilda ett nytt allmännyttigt bostadsbolag som hade i uppgift att utveckla lokalsamhället, och det har visat sig vara en lyckad strategi. Men det krävs en långsiktig och uthållig politik i kommunerna, säger Tapio Salonen.
Brottsutvecklingen har kraftigt gått ned i Gårdsten sedan 2000-talet och i stället för att riva kompletteras områdets 2 800 hyresrätter med 1 500 nya bostäder. Hyresrätter, bostadsrätter och olika typer av småhus.
Rivningarna har stort klimatavtryck
Erik Stenberg, arkitekt och lektor i arkitektur vid KTH, tycker att det låter hemskt att riva bostäder för att motverka boendesegregation. Han menar att Danmark inte bara dömt ut och river en epok av bostäder utan dessutom förstör en och en halv miljon kvadratmeters bostadsyta, samtidigt som människorna inte har någonstans att flytta.
– Det är en kapitalförstöring på många sätt. Vi hade en diskussion kring 2000-talet om det behövde rivas eller inte i miljonprogrammets storskaliga områden för att det var för grått och tråkigt. Men vi kom fram till att de här husen är välbyggda och i många fall innehåller boende som inte har någonstans att bo om man river husen, säger Erik Stenberg.
Hans farhåga är att det är en politik som handlar om att göra sig av med människor genom att riva hus. Förutom de sociala aspekterna innebär det dessutom ett stort klimatavtryck. Erik Stenberg påpekar att det finns en storskalig plan i Danmark att återanvända betongen för att minska klimatpåverkan, men han kallar det för ”storskalig greenwashing”.
– Man har inventerat allt material och bett arkitekter rita på radhus. Det är hippt nu att bygga med återbrukad betong för att sänka koldioxidavtrycken, så det ska rättfärdiga rivningarna. Men i värsta fall innebär det att man river fattigas hus i Danmark för att bygga nya hus åt medelklassen, och att den ohållbara idéen sprider sig till Sverige, säger Erik Stenberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
