Val i Grekland Det är jämnt i opinionsmätningarna inför det grekiska valet på söndag. Och det kommer bli svårt för något av de ledande partierna, Ny Demokrati och Syriza, att få ihop en majoritet. Dagens Arenas Ulrika Walmark åkte Atens äldsta tunnelbanelinje från hamnstaden Pireus till det mer välbeställda Kifissia och mötte ett politikertrött folk som kommer lägga sin röst på det minst dåliga alternativet.
Grekland var på god väg att återhämta sig från den långa ekonomiska krisen när pandemin slog till. Strax därefter anföll Ryssland Ukraina och grekerna var illa ute igen. Inflationen steg och med den hyrorna, matpriserna och elpriserna. Därför är det ekonomin som dominerar när grekerna går till val på söndag. Det regerande konservativa partiet Ny Demokrati med premiärminister Kyriakos Mitsotakis leder opinionsmätningarna medan utmanaren från vänster, Alexis Tsipras med sitt Syriza ligger hack i häl. Inget av dem väntas få en egen majoritet. Det kan innebära att det ommöblerade socialistiska Pasok-KINAL kan avgöra vem som styr landet de kommande fyra åren. Men koalitioner är något nytt i grekisk politik och många tror att att det blir en andra valomgång i juli.
”Demokratin föddes här men vi har ingen demokrati längre.”
Reklampelarna vid stationen i Pireus visar porträtt av de olika partiledarna och deras budskap. Stadsbilden ackompanjeras av oljud från renoveringar och vägarbeten. Men folk verkar ta det hela med ro för så här är det alltid inför ett stundande val i Grekland, det fixas. Detta för att visa att de styrande bryr sig om sitt folk.
Utanför tågstationen håller Vasilis Giakoumis, 59 på att öppna kiosken som han hyr. Här arbetar han tio timmar om dagen, måndag till lördag.
-Den viktigaste valfrågan för mig är rättvisa. Den som behöver gå till domstol kan inte få rätt om den inte har pengar. Vi fattiga, vi småföretagare förlorar alltid för vi har inte råd att betala för en advokat. Tidigare har jag röstat på både Ny demokrati och Pasok men denna gång tänker jag lägga min röst på ett litet parti. Jag vet ännu inte vilket men det ska vara på en person som jag tror en dag kan bli en stor ledare, säger Vasilis Giakoumis.
I ett gathörn i närheten arbetar Eleftheria Katsarou med att sälja lotter. Hon visar mig en lott som kostar 10 euro och berättar att 1 euro får hon själv behålla.
-Ekonomin är den viktigaste frågan i valet. Med det menar jag de låga lönerna och arbetslösheten. Jag är 65 år och kan inte hitta något annat jobb än detta men det är ändå bättre än att tigga, säger hon.
Premiärminister Kyriakos Mitsotakis har annars lovat att höja pensionerna med 3-4 procent om han får förlängt förtroende. Oppositionskandidaten Alexis Tsipras har kontrat med att han vill återinföra julbonusen för pensionärer men också avbryta tvångsförsäljningen av skuldsatta grekers bostäder.
-Jag har alltid röstat. En gång röstade jag på Ny demokrati men det tänker jag inte göra igen för vi har inte fått något av dem. I stället ska jag rösta på det minsta parti som jag kan hitta, säger Eleftheria Katsarou.
På andra sidan gatan sitter pensionären Giorgos Katsikakis på en bänk. Han håller inte tillbaka orden när valet kommer på tal och ställer sig upp för att ge extra kraft åt det han vill säga.
-Hela systemet är korrupt. Ny demokrati köper sig röster genom att strössla ut sina kuponger med småpengar till olika väljargrupper som de vill komma åt. De små partierna har inte en chans. Jag kommer inte att rösta och jag tycker inte att någon annan ska göra det heller. Då kommer det tydligt framgå att det är något allvarligt fel på våra politiker och de blir tvungna att ändra på saker, säger han.
Giorgos Katsikakis jobbade i 35 år som hotellmanager på olika kryssningsfartyg runt om i världen men är nu pensionerad sedan ett par år tillbaka.
-Jag tjänade bra men med Tsipras folkomröstning försvann halva min lön. Syriza förstörde allt men Mitsotakis är inte ett dugg bättre. Demokratin föddes här men vi har ingen demokrati längre. Här finns inga fria journalister. De får alla betalt för att skriva det som regeringen Mitsotakis säger.
Minskad pressfrihet i Grekland
Under premiärminister Mitsotakis fyra år vid makten har pressfriheten i Grekland kraftigt försämrats och landet ligger numera på plats 107 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Detta märktes tydligt i den partiledardebatt som sändes tidigare i veckan i public servicekanalen ERT. Bara dagar innan debatten fick de nationella TV-kanalerna 9 miljoner euro i extra tillskott av regeringen. Två av sex journalister som modererade debatten hade nära band till regeringen och ingen journalist tilläts ställa några följdfrågor. Något som blev väldigt märkligt när premiärministern som i månader hade duckat frågor från EU-parlamentet om olaglig avlyssning, plötsligt erkände att man har avlyssnat Pasoks partiledare Nikos Androulakis.
Hamnstaden Pireus har sedan länge växt ihop med Aten. Här höll oppositionsledaren Alexis Tsipras från partiet Syriza nyligen sitt förstamajtal medan premiärminister Kyriakos Mitsotakis och hans parti Ny demokrati valde att hålla till på blomstermässan i Kifissia, långt bort från arbetarkvarteren.
Pireus är annars ökänt för att ha varit det numera förbjudna nynazistiska partiet Gyllene Grynings starkaste fäste. Hela den innersta kretsen av det forna partiet sitter nu fängslade. Fast det har inte hindrat nynazisten Ilias Kasidiaris från att bedriva valkampanj inifrån högsäkerhetsfängelset, för sitt nya högerextrema parti Ellines – Grekerna. Under de nästan tre år som han suttit fängslad har han kunnat interagera med sina följare på Twitter, medverka i radioprogram samt ha partimöten över telefon. Han har också spelat in flera videos för sin Youtubekanal och har nu en följarskara på 134 000. Detta trots att fängelset har strikta regler som endast tillåter de intagna att kommunicera med släktingar och advokater. Mätningar som gjorts har visat att Ilias Kasidiaris parti med största sannolikhet skulle kunna samla de antal röster som krävs för att ta plats i parlamentet.
Men i början av maj fattade en domstol beslutet att förbjuda partiet från att ställa upp i valet. Detta efter att regeringspartiet Ny Demokrati tillsammans med Pasok röstat för en ändring av lagen. Oppositionspartiet Syriza la ner sin röst medan Kommunistpartiet KKE, MeRA25 och Grekisk lösning röstade emot. Partiledaren för MeRA25, den före detta finansministern Yanis Varoufakis sa senare att man bekämpar fascism bäst genom dialog ute på gatorna och inte genom förbud.
Beslutet att förbjuda partiet Grekerna från att ställa upp i valet har väckt bestörtning bland flera jurister. Detta eftersom det sker av ideologiska skäl och inte för att partiledaren är en dömd brottsling som avtjänar ett 13 år långt fängelsestraff. Man säger att det kan öppna för att regeringar i framtiden kommer kunna förbjuda partier vars ideologi man inte sympatiserar med. Landet har också en sårig historia där man ännu minns hur vänstern förbjöds, jagades och fängslades under inbördeskriget och militärjuntan.
Grekland har den tredje största statsskulden i världen
Grekland är den europeiska kulturens vagga och folket är stolta över att demokratin föddes i deras land. Men mellan åren 2008 och 2018 befann sig landet i en djup ekonomisk kris. Tre stora stödpaket från IMF och EU på totalt 260 miljarder euro förhindrade att Grekland gick i konkurs. Flera regeringar tvingades till stora skattehöjningar och budgetnedskärningar med stigande arbetslöshet och fattigdom som följd. När det var som värst levde hela familjer endast på mor- eller farföräldrarnas pensioner som dessutom hela tiden krympte.
Den ekonomiska krisen banade vägen för Syriza och Alexis Tsipras som vann valet 2015 med 36,3 procent av rösterna. Detta efter ha lovat att riva upp EU:s och IMF:s reformkrav på Grekland och inte sälja ut statliga företag. Men i finanskrisens spår behövde Grekland fler nödlån och för att få ta del av pengarna bröt Tsipras sitt vallöfte och det blev enkelt för Mitsotakis och Ny Demokrati att ta över styret 2019.
Greklands statsskuld uppgår idag till 199,4 procent av BNP och är den tredje största i världen. 2022 betalade man tillbaka det sista lånet på 1,86 miljarder euro till IMF, men man har ännu kvar stora skulder till andra europeiska länder och banker.
Under sin mandatperiod har Kyriakos Mitsotakis skickligt undvikit kritik genom att vägra svara på frågor i parlamentet och i media. Detta trots en pandemi som tydliggjorde hur eftersatt sjukvården är, en olaglig avlyssningsskandal och lukrativa statliga kontrakt som gått direkt till olika företag utan upphandling.
-Väljare tycks ha kort minne så kanske kan de förlåta Syriza för alla deras brutna vallöften. Jag vill påminna om att det bara är två månader sedan den tragiska tågolyckan i Tempe. Jag är visserligen skeptisk till valundersökningar men Mitsotakis har redan börjat ta tillbaka de väljare som han då tappade, säger historikern och statsvetaren Georgios Giannakopoulos.
Han är medlem av The Greek Politics Specialist Group (GPSG), som samlar ledande experter inom grekisk politik. Han anser att Mitsotakis framgång i mätningarna ligger i Tsipras oförmåga att bredda sig och nå centerväljare. Eftersom det grekiska valsystemet inte tillåter koalitioner innan valet kan de heller inte kampanja med andra partier och nå en bredare publik.
”Det finns ingen att rösta på som kan göra en verklig förändring.”
Att ta tunnelbanan från Pireus till Kifissia tar 51 minuter. Kommunen är en av Atens mer välbeställda och här byggde en gång i tiden rika atenare och grekiska politikerfamiljer sina sommarhus. Villorna finns fortfarande kvar och på de lummiga gatorna ligger idag även kaféer, lyxiga butiker och skönhetssalonger. I ett hörn utanför tågstationen i Kifissia säljer afrikanska flyktingar kopior av franska märkesväskor.
Mitt emot på andra sidan gatan i närheten av blomstermässan där Mitsotakis höll sitt förstamajtal sitter studenten och förstagångsväljaren Simon Kakouris, 20.
-Det finns ingen att rösta på som kan göra en verklig förändring och därför kommer jag att rösta på ett mindre parti med bra kristna värderingar, säger han.
Jag frågar honom om det ”freedom pass” på 150 euro som Mitsotakis ger bort till förstagångsväljare.
-Varje val köper politikerna röster men 150 euro räcker inte långt när hyra och mat ska betalas. De borde lägga pengarna på skolorna i stället. Utbildning är det viktigaste frågan för mig och jag vill att skolor och universiteten ska ha mindre politisk styrning. Jag är trött på professorer som försöker påverka sina elever politiskt. Jag vill ha ordentlig undervisning i stället, säger Simon Kakouris.
Inga stora vallöften
På trottoaren kommer Zoi Nikolaou, 32 gåendes med en kasse nyinhandlade plantor. Hon är frilansande musiker och fysioterapeut.
-Ekonomin är den viktigaste frågan och elpriserna måste ner. Men trots pandemin har Ny Demokrati lyckats hålla många av sina vallöften. Fast jag är besviken på all korruption och jag är inte säker på att jag kommer rösta på dem som jag brukar. Kanske struntar jag helt i att rösta, säger hon.
En bit bort sitter Zisis Samaras,, 46 på ett kafé och väntar på sin fru som är på en ansiktsbehandling. Han är frilansande civilingenjör.
-Den viktigaste frågan i valet är ekonomin. Vi vanliga greker måste ha råd med mat och hyra. Jag brukade rösta på Pasok men i de tre senaste valen har jag röstat på ett litet parti. Jag har även röstat på Syriza men de gjorde mig verkligen besviken. Man kan inte lita på något av de stora partierna. Som situationen är nu röstar man på det minst dåliga alternativet.
Inför valet på söndag visar opinionsundersökningar att regeringspartiet Ny Demokrati har stöd av 36 procent av väljarna och oppositionspartiet Syriza 29 procent. Därefter kommer Pasok som möjligtvis kan avgöra valet med sina 10 procent
-Det är en väldigt lugn valrörelse, i alla fall om man jämför med tidigare år. Inget av partierna har kommit med några storslagna vallöften. Både Tsipras och Mitsotakis vet att det kommer att bli en andra valomgång och därför beter de sig annorlunda och försöker sprida sitt budskap till en bredare publik, säger statsvetaren Georgios Giannakopoulos.
När Gyllene Gryning var som störst 2015 fick de 7 procent av rösterna och var då Greklands tredje största parti. Flera av partiets forna medlemmar har startat nya fascistiska partier. Jag frågar Georgios Giannakopoulos vilka Gyllene Grynings tidigare väljare kommer att rösta på.
-Detta borde oroa alla, att så många i det grekiska samhället är beredda att rösta på och stödja antidemokratiska partier. Men hur de personer som tidigare har röstat på fascistiska partier kommer lägga sin röst vet man inte riktigt. De kan rösta på Ny Demokrati eller andra partier på högra ytterkanten. Många kommer att studera detta och observera hur de röstar i första valomgången. Detta kommer sedan att forma strategin i andra valomgången bland huvudpartierna, framförallt för Ny Demokrati, säger han.
Undersökningar har visat att Ny Demokrati i andra valomgången kan få de 151 röster som de behöver för att själva kunna styra. Men det kan också bli så att Syriza lyckas att bilda en koalitionsregering tillsammans med Pasok och MeRA25.
-Oavsett vem som vinner valet kommer det inte ske några stora förändringar i Grekland de kommande fyra åren. Våra politiker går aldrig i takt med vad de lovar och vad de sedan genomför. Detta är folket väl medvetna om vid det här laget, säger Georgios Giannakopoulos.
Text och foto: Ulrika Walmark
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
