Nyhet 3 500 prisrimliga hyresrätter skulle stått färdiga i Stockholm förra året. Knappt 500 är i dag på plats. Pendlande politiska majoriteter och ideologiska skiljelinjer har låst bostadsförsörjningen. [UPPDATERAD]
Bostadsbristen i Stockholm är en brännande fråga. Utvecklingen mot allt högre boendekostnader har pågått under lång tid och ser ut att bli allt svårare att stävja. De höga hyrorna i nyproduktion gör att allt fler får svårare att efterfråga en hyresrätt i huvudstaden. Dessutom är kötiderna för ett förstahandskontrakt över nio år.
För att påskynda byggandet av billigare hyresrätter utvecklade den förra majoriteten, S-V-Mp-Fi, en modell som fick namnet Stockholmshusen. Den innebar att stadens allmännyttiga bostadsbolag i samverkan med förvaltningarna skulle bygga flerbostadshus konstruerade för att hålla byggnadskostnaderna nere, och därmed boendekostnaderna. Syftet med modellen är att det ska kunna byggas i stora volymer och att byggprocessen ska vara kortare än vanligt.
Samma majoritet som initierade projektet beslutade att det skulle byggas mellan 3 500 till 5 000 lägenheter i Stockholmshus under 2016-2020. Men 2018 bytte staden majoritet när de forna allianspartierna bildade koalition med Miljöpartiet och målet skrevs ner. Från att ha legat på 1 000 lägenheter i Stockholmshus per år ligger målet i budgeten för 2022 på drygt 300 lägenheter.
I dag står knappt 500 lägenheter färdiga och inflyttade. Det har inte heller blivit några fler markanvisningar för Stockholmshus sedan december 2019. Det planeras att det totalt ska byggas drygt 3 300 lägenheter i Stockholmshus, inklusive de färdiga. Men i en lägesrapport från Familjebostäder konstaterar bolaget att markanvisningar är en utmaning och förutsättning ”för att långsiktigt upprätthålla en nyproduktion utifrån kommunfullmäktiges mål”.
”Utvecklingen leder också till direkta konsekvenser på satsningen Stockholmshusen och möjligheten att därigenom bygga till lägre kostnader”, skriver Familjebostäder.
– Det har inte tillkommit några nya i plan sedan de blågröna tog över. Dessutom har de stoppat ungefär 400 av de som vi hade markanvisat och som skulle påbörjas, säger Emilia Bjuggren, oppositionsborgarråd för Socialdemokraterna i Stockholms stad.
Moderaternas Johan Nilsson, ordförande i exploateringsnämnden, uppger att majoriteten fortfarande prioriterar Stockholmshus.
”I kommande markanvisningar på nästa exploateringsnämnd kommer nästan 1000 markanvisningar ges till allmännyttan varav drygt 700 är klara som, eller har inriktningen, Stockholmshus”, skriver han i ett mail till Dagens Arena.
Han framhåller att ledtiderna i processen som leder fram till byggande är långa. Och att Stockholmshusen ur detta perspektiv fortfarande är nytt. Ett gestaltningsprogram ska enligt Johan Nilsson dessutom göra det enklare att passa in husen i stadsmiljön.
När Stockholmshusen presenterades mötte projektet ett visst motstånd hos dåvarande oppositionen. Bland annat för att det planerades att byggas på platser där allmännyttan dominerade. Det vore bättre att blanda upplåtelseformerna, menade man. Annars riskerar man att förstärka segregationen i staden.
Erik Stenberg, lektor i arkitektur vid KTH, har följt processen med Stockholmshusen. Han menar att det är en intressant fallstudie som visar på hur politiserad bostadsfrågan är.
– Jag tycker att man har haft ett väldigt bra och intressant arbete för att hitta en modell. Men den har blivit ett politiskt slagträ. Jag tror att det är lite på grund av hoppandet in och ur allmännyttan och vad allmännyttans roll är i Stockholm. Det är där det övergår i politik. Jag förstår att politik är en nyckel till att bygga fler bostadshus och att det finns en skiljelinje politiskt, men det gör att processen blir ryckig, säger han.
Sedan majoritetsskiftet 2018 har ett antal planerade Stockholmshus stoppats. Bland annat 78 lägenheter i ett småhusområde i Stureby. Husen på fyra våningar var för höga, menade majoriteten. De riskerade att bli en ”vägg” framför småhusen i området och påverka ljusinsläppet. Därför återremitterade man markanvisningen en dryg månad efter valet 2018. Det framhölls av moderaten Joakim Larsson att man hellre såg att det byggdes radhus där.
Men förra året bestämdes det att det ska byggas trevåningshus med 118 hyresrätter för seniorer på samma plats. Oppositionen hävdar att detta visar på att majoriteten inte är intresserade av att bygga billiga hyresrätter.
Erik Stenberg menar att den oenighet som råder i politiken kring bostadsbyggande påverkar bostadsförsörjningen negativt. Processerna blir låsta och går trögt. Ett byggprojekt kan ta åtta år från planering till dess att det är färdigställt. I Stockholm som ofta skiftar majoritet innebär detta att det blir svårt att upprätthålla långsiktiga projekt.
– Bostadsfrågan har blivit mer polariserad. Det har blivit mer att man står på varsin sida. I Stockholms är vi vana vid att det pendlar. Och den pendlingen innebär att det blir böljande. Långsiktiga satsningar måste man ha ett brett samförstånd kring för att kunna genomföra, annars går de i stå för när det byts majoritet stoppar man allting.
Det finns också en skiljelinje vad gäller vilken roll allmännyttan ska ha och vem som ska stå för bostadsförsörjningen, kommunen eller marknaden? Erik Stenberg framhåller att i de kommuner i Stockholms län som har borgerligt styre, till exempel Lidingö och Danderyd, har man i vissa fall avvecklat allmännyttan och satt hoppet till marknaden.
– Oavsett politiken är jag ganska övertygad om att det inte går att nå bostadsförsörjningen bara genom markndskrafter. Det är ganska tydligt att det inte blir tillräckligt många eller rätt bostäder, säger han.
Vad menar du med ”rätt bostäder”?
– Oftast är det en kostnadsfråga. Så som marknaden har fungerat och så som jag har argumenterat så är det att man har byggt framför allt där man kan göra bra förtjänst. De lättare lägena med högre betalningsförmåga. Man kan kalla de sjönära bostäder med stora balkonger. Där har man unnats fylla på. Sen har vi från bostadsforskningen sett att det finns ett segment som inte får sitt bostadsbehov tillgodosett av marknaden.
Så länge det finns ett underskott på bostäder i förhållande till befolkningsökningen, vilket enligt Boverket är över 150 000 bostäder, gynnar det prisutvecklingen och vinstuttaget och missgynnar de som söker bostad, säger Erik Stenberg.
– Det tycker jag är ännu ett stöd för att politiken krävs i bostadspolitiken. Det krävs en bostadspolitik för att kunna försörja samhället med bostäder när det är en sådan kraftig demografisk utveckling och den stadsmässiga vurm, säger Erik Stenberg och fortsätter:
– Under de senaste 20 åren har det funnits en tydlig idé om en förtätning som är infrastrukturnära och stadslik. Den vurmen kräver att alla krafter enas, både näringsliv och politik men också akademi, så att kunskapen ökar i en snabb takt. Där har Stockholmshusen fallit lite på att politiken inte har varit enig eller käbblat.
Emilia Bjuggren tror inte att det kan bli någon bredare överenskommelse mellan blocken om bostadsförsörjningen. Hon menar att de helt enkelt står för långt ifrån varandra politiskt. Moderaterna vill bara sälja hyresrätter och ombilda, hävdar hon.
– Moderaterna säger hela tiden att vi måste ombilda hyresrätter på Järvafältet för där finns det för många. Men de vill aldrig bygga nya hyresrätter där det inte finns några. Det är svårt just nu att debattera bostadspolitik med dem för de står inte upp för sina åsikter. De använder olika åsikter i olika delar av staden.
Johan Nilsson säger att för att lösa bostadsbristen är det viktigaste att bygga både bostadsrätter och hyresrätter.
Hyrorna för en Stockholmshus-lägenhet är i snitt 1706 kronor billigare per kvadratmeter än övriga nyproduktionen. Billigast blir hyran i husen som använt sig av det statliga investeringsstödet, 1550 kronor per kvadratmeter.
– Vi har räknat på att en genomsnittlig lägenhet på 60 kvadratmeter blir ungefär 3 000 kronor billigare per månad jämfört med annan nyproduktion. Men det förutsätter inklusive investeringsstödet som nu dessutom avskaffas med budgeten som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna fick igenom. Så just nu ser det väldigt mörkt ut med Stockholmshusen, säger Emilia Bjuggren.
Investeringsstödet har högerpartierna i riksdagen velat avskaffa sedan det kom till. Är det långsiktigt att göra ett byggprojekt avhängigt det här stödet?
– Jo, det är verkligen en relevant invändning. Samtidigt förhåller vi oss mest till verkligheten och den ser ut som så att en undersköterska eller brandman kan knappt efterfråga en nyproducerad hyresrätt i Stockholm i dag. Så vi måste hitta sätt och det är klart att Stockholmshusen oavsett investeringsstöd är ett sätt att pressa kostnaderna lite.
Att bostadsbolag använder sig av de stöd som finns är ingenting konstigt, hur politiskt laddade de än är. Erik Stenberg framhäver dock att trögheten i byggprocessen i dag, från planering till färdig bostad, gör att man riskerar att gå över de politiska skiftena och att stödet hinner dras in.
– Nu är det en politiskt turbulent tid så långsiktigheten finns inte. Och det generellt missgynnar bostadsbyggandet, säger han.
Bengt Rehn på Svenska Bostäder är projektkoordinator för Stockholmshusen. Enligt honom har två färdiga projekt använt sig av investeringsstödet. Ännu ett projekt står i kö att beviljas stöd.
Nu avskaffas stödet efter årsskiftet. Kommer ni att hinna få några pengar, tror du?
– Det beror väl på. Det finns pengar avsatta och så var det någon tidigare komplettering av investeringsstödet. Vi väntar på besked, vi vet inte. Förhoppningsvis.
Bengt Rehn anser att det inte är svårt att koordinera projektet trots att målen skrivs upp och ned beroende på politiskt styre.
– Jag skulle säga att Stockholmshusen är ett uppskattat projekt oavsett vilken majoritet det är. Vi fick en fin feedback från den förra majoriteten kring utfall och vi får det från den nuvarande majoriteten. Det som varierar är volymer som ska byggas över tid.
Dagens Arena sökte Moderaterna under förra veckan. De svarade tidigare i dag och vi har uppdaterat texten med deras svar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
