Valet i Turkiet Det ser mörkt ut för oppositionens kandidat efter Turkiets val i helgen, menar frilansjournalisten och Turkietkännaren Bitte Hammargren som är på plats i Istanbul. Ingen av kandidaterna har majoritet och en till valomgång går av stapeln den 28 maj.
— Valet visar hur svårt det är att rösta bort en auktoritär ledare i ett val, säger Bitte Hammargren.
Under söndagen var det val i Turkiet där vinnaren förväntades vara antingen nuvarande presidenten Recep Tayyip Erdoğan eller oppositionskandidaten Kemal Kılıçdaroğlu. Det var första gången på ett decennium som den nuvarande presidenten på riktigt utmanades i ett val. Under natten blev det dock klart att ingen av presidentkandidaterna fick egen majoritet och därför kommer Erdoğan och Kılıçdaroğlu att ställa upp i nästa valomgång, den 28 maj.
Dagens Arena har pratat med Bitte Hammargren som är frilansjournalist, mellanösternanalytiker och författare av den nyutkomna boken Drama utan slut: Turkiet 100 år. Under morgonen har hon åkt mellan den asiatiska och europeiska delen i Istanbul.
Hur är stämningen i Istanbul dagen efter valet?
— I de områden jag åkt igenom idag, vilka är oppositionsvänliga, är stämningen stillsam och eftertänksam. Det är dagen efter-stämning. Regeringssidan fick så stor övervikt både i parlamentet och presidentvalet, så de känner sig nog säkra inför nästa omgång av presidentvalet.
Hur ska man tolka valresultatet?
— Presidentvalet visar hur svårt det är att rösta bort en auktoritär ledare i ett val. I och med att han har en sådan dominans över medier, statskassan och institutionerna så har han hela tiden en fördel. Och den fördelen förstärks nu inför nästa omgång när oppositionen måste slicka sina sår. Valresultatet betyder sannolikt att autokratin kommer att cementeras en lång tid framöver. Det ligger för övrigt också i Putins intresse att Erdoğan sitter kvar, så Putin har anledning att glädjas åt detta valresultat.
Gick valet rättvist till?
— På plussidan måste de turkiska väljarnas höga valdeltagande framhållas. Men jag noterade också hur internationella valövervakare från Osse (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) riktade tung kritik mot valproceduren i flera viktiga frågor. Det handlade bland annat om bristande transparens från den turkiska valmyndigheten, ett statligt organ som inte bara är verkställande myndighet utan även högsta juridiska instans i valen. Frågan är om Osses kritik kommer att ändra på några förutsättningar inför den andra valomgången den 28 maj.
Det gick bättre för Erdoğan än opinionsmätningarna visade, vad beror det på?
— Bland förlorarna i detta val finns just de turkiska opinionsinstituten, de måste hitta bättre metoder. Turkiska opinionsinstitut har ingen hög tillförlitlighet, det har de visat i val efter val. En man jag pratade med sa det att om han skulle bli uppringd av ett opinionsinstitut skulle han aldrig avslöja sina politiska sympatier. Man vet inte var sådana uppgifter hamnar någonstans, betonade han. Han sade sig inte heller känna någon landsman som fått en fråga från ett opinionsinstitut, så många här frågar sig hur deras mätningar görs.
Många hade förväntat sig att väljare i jordbävningsdrabbade områden skulle straffa den sittande presidenten i valet för det sena statliga stödet efter jordbävningen i februari. Varför gjorde man inte det?
— I de provinserna har man tidigare haft en övervägande andel AKP-väljare [red anm: Erdoğans parti], många är konservativa och religiösa och där har de gett stort stöd till presidenten. Det visar hur viktig identitetspolitiken är, att väljarna vet vilken politik de får med Erdoğan men inte med oppositionen. Så trots att de statliga hjälpinsatserna efter jordbävningen kom först efter ett par dygn på många håll, som i den hårt drabbade staden Adiyaman, lade inte en majoritet av väljarna där skulden på presidenten. Enligt de internationella övervakarna från Osse har det dessutom varit kanske miljontals överlevare från jordbävningskatastrofen som inte kunnat ta sig till sina hemorter för att rösta.
Vad händer de kommande två veckorna, finns det risk för oroligheter?
— Det hade varit större risk för oroligheter om oppositionen hade sett ut att vinna med en knapp marginal. Nu måste oppositionen slicka sina sår och de har en svår hemläxa att göra. Ett problem för oppositionen är att de var sena med att enas om en presidentkandidat. De har visserligen ett gemensamt program, men Kılıçdaroğlu har inte talat om för väljarna hur hans regering skulle se ut, vem som skulle bli finansminister eller utrikesminister till exempel. Det är viktiga frågor. Samtidigt kommer båda kandidaterna nu att slåss om Sinan Oğans väljare, drygt fem procent. Då ska man ha i åtanke att de väljarna är turknationalister.
Vad händer i nästa valomgång?
— Den tredje kandidaten i denna omgång, Sinan Oğan, är nationalist och han gick mer framåt än vad man väntat sig. Även om Kılıçdaroğlu rent hypotetiskt skulle få alla hans röster i nästa omgång så räcker inte de för att slå dagens preliminära resultat för Erdoğan. Kılıçdaroğlu har dessutom gått till val på att söka stöd från kurdiska väljare, så det kommer att bli väldigt svårt för honom att både mobilisera kurdiska väljare till en andra valomgång och att få nya nationaliströster från Sinan Oğans läger. Så det kommer att bli en svår ekvation för Kılıçdaroğlu att hämta hem det här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
