Rut- och rot Varje rotjobb kostar mellan 6-8 miljoner kronor och rutjobben kostar 1,5 – 2 miljoner kronor styck enligt uträkningar av statlig myndighet. Men uträkningen får kritik för att inte räkna med skatteintäkter.
Sedan rut- och rotavdragen infördes 2007 har trenden gått stadigt uppför – allt fler svenskar använder sig av rut och rot. Förra året gjordes rotavdrag för nästan 10 miljarder kronor och under 2018 ökade svenskarnas sammanlagda rutavdrag till strax över 5 miljarder kronor.
Både rut- och rotbranschen växer och ger ökad sysselsättning, men varje jobb kommer också med en prislapp.
Myndigheten för Tillväxtanalys har analyserat de båda reformerna, tillsammans med sänkt restaurangmoms, utifrån det övergripande näringspolitiska målet om fler jobb i fler växande företag och fler korttidsutbildade i arbete.
Enligt rapporten har rutreformen bidragit till mellan 7 700 och 9 000 fler arbetstillfällen och för rotreformen är siffrorna mellan 11 000 och 16 000 fler jobb, under den undersökta perioden 2010-2015. Kostnaden för rut och rot under perioden var uppskattningsvis 106,9 miljarder kronor, rutavdraget kostade 14,5 miljarder och rotavdraget kostade 92,4 miljarder.
– Vi ser att reformerna skapar sysselsättning, men till en relativt hög kostnad. Rutreformen missar till stor del sin tänka målgrupp, som är personer med kort utbildning, säger Sofia Tano som är en av rapportförfattarna.
Myndighetens uträkningar visar att bruttokostnaden för rotjobben är tre till fyra gånger så hög jämfört med rutjobben. Varje rotjobb kostar mellan 6-8 miljoner kronor och ett rutjobb kostar 1,5 – 2 miljoner kronor.
– Genom olika metoder för de olika branscherna har vi fått fram hur många arbetstillfällen som skapats. Vi har tagit den sammanlagda kostnaden för reformen i form av minskade skatteutgifter rapporterat för respektive reform under perioden och delat med antal jobb. Det är en grov uppskattning av kostnaderna, säger Sofia Tano.
Uträkningen får kritik
Men alla håller inte med om att uträkningen är rättvisande. På det seminarium där rapporten presenteras ställer sig en man i publiken sig frågande till varför Tillväxtanalys inte räknat med de skatteintäkter branschen genererar också. Rutbranschen har vuxit från att omsätta en halvmiljard till att omsätta 12 miljarder kronor. Branschen hade enligt åhöraren inte funnit som det inte varit för avdraget.
Även Sven-Olof Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef för Handelns forskningsinstitut, tycker beräkningen blir missvisande. Han tror att sysselsättningseffekten har underskattats och att kostnaden per jobb överskattats.
– För det första analyseras reformen från 2009. Det man tittar på är inte införandet av reformen utan införandet av fakturamodellen, alla jobb som skapades innan 2009 bortses ifrån. För det andra är det ett problem att hitta kontrollbranscher. Det blir missvisande att titta på andra tjänsteföretag, för samma år som man införde rutavdraget så infördes också sänkt arbetsgivaravgift för unga och det har enligt nya studier skapat många fler jobb än vad man tidigare trott, i framförallt i sektorer som använts som kontrollbransch. Ett annat problem är att de jobb som skapas av nystartade företag underskattas, för att de i den modell som använts inte kommer med.
Sofia Tano ger honom delvis rätt i sin kritik.
– Jag håller delvis med. Anledningen till att vi använt den metod vi valt är på grund av datatekniska skäl.
Svarta marknaden omsätter 3 miljarder
När rut och rot röstades igenom, på initiativ av en borgerlig regering, var syftet tredelat. Dels var tanken att reformen skulle leda till ökad specialisering av arbetsmarknadens tjänster, som i sin tur skulle möjliggöra för de arbetsverksamma personer som köpte tjänster av servicebolag att lägga mer tid på sitt arbete.
Reformens andra syfte var att omvandla tidigare svarta tjänster till vita. Slutligen var målet att få människor utanför arbetsmarknaden att få jobb inom hushållstjänstesektorn.
Enligt Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på frågor som bland annat berör rut och rot på Skatteverket, är det svårt att mäta den svarta marknaden. Skatteverket uppskattar dock att de svenska hushållen köper svarta tjänster i en mindre utsträckning idag, jämfört med 2005.
– Om hushållen 2005 betalade 11 miljarder svart, så har det sjunkit till 3 miljarder. Det finns en attitydförändring som i vart fall gör att det inte är accepterat att sitta i fikarummet och säga att man betalar sin hantverkare eller städerska svart, säger Pia Black Törnros.
Hon lyfter fram att skattereduktionen ger skatteverket ett bra kontrollmaterial.
– Reformen gör att Skatteverket löpande under året får uppgifter om företags inkomster, vilket gör att vi kan ligga mycket närmre i våra kontroller.
Enligt Sofia Tano, från Tillväxtanalys, har reformerna haft en positiv effekt på sysselsättningen, men studierna visar samtidigt att rutreformen till stor del missar att fånga den tilltänkta målgruppen.
–Jämför man med övriga företag i Sverige så är det fler korttidsutbildade, upp till nio år i grundskola, i rutföretagen. Däremot jämför man med andra tjänsteföretag så ser man inte att det är fler personer med kort utbildning i rutföretagen. Vi ser också att andelen med eftergymnasial utbildning ökar i rutbranschen.
Utlands födda jobbar inom rutjobben
Inom rutbranschen är det framförallt kvinnor som jobbar, 67 procent. 44 procent av dem är utrikesfödda. Inom rot är det 90 procent män som arbetar, varav knappt 11 procent är utrikesfödda.
En majoritet av de anställda inom rutföretagen hade ett arbete innan de började jobba inom rutsektorn. Bland de anställda inom rotföretagen hade 8 av 10 män ett jobb sedan tidigare.
Siffror som Sven-Olof Daunfeldt inte tycker är så konstiga. Han ser inte nödvändigt något behov av åtgärder för att öka träffsäkerheten bland de som får anställning.
– Jag är lite tveksam om man ska ha selektiva åtgärder för de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det tenderar att vara väldigt dyrt. De flesta nya jobb går till de som redan är sysselsatta, det är inget konstigt med det. Det är ganska ovanligt att ett företag anställer en arbetslös utrikes född. Däremot kan det vara dynamiskt viktigt att få in de som står närmst arbetsmarknaden först. Det kan bereda jobb för de som står längre ifrån arbetsmarknaden.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
